Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FEMTE KAPITLET.
Historia s. 338. — Statskunskap s. 356. — Geografi s. 359. —
Litteraturhistoria 6. 368. — Latin s. 378. — Grekiska s. 385. —
Orientaliska språk s. 390. — Svenska s. 405. — Runor 8. 415. —
Isländska s. 418. — Gotiska s. 419. — Moderna språk s. 421. —
Pedagogik s. 423. — Filosofi s. 424. — Botanik s. 436. — Zoologi s. 444.
— Mineralogi s. 447. — Geologi s. 449. — Kemi s. 450. —
Matematik och fysik s. 456. — Astronomi s. 468.
Historien och dess hjälpvetenskaper utgjorde föremål
fölen flitig undervisning, i hvilken förutom professorn i ämnet äfven
professor skytteanus och professorn i praktisk filosofi samt
adjunkterna togo del. Det skulle dock dröja en god tid, innan man gaf
ämnet det omfång och den behandling som en sådan vetenskap
ägde att fordra. Det omfattande program, som författarne af 1655
års konstitutioner uppställt för det viktiga ämnet, hade i
tillämpningen allt från början fått krympa ihop betydligt. Man nöjde sig
mest med att efter en klassisk författare redogöra för forntidens,
Greldands och Roms historia samt gifva en kort öfverblick af den
allmänna historien, den svenska åter fick stå tillbaka, ja
försummades nog stundom alldeles.1 Förhållandet förblef tämligen
oförändradt under frihetstidens första skede, blott att statskunskapen, en
blandning af hvad vi kalla statskunskap och statistik, politisk
geografi och samhällshistoria, allt oftare blef föremål för undervisning,
särskildt på de privata kollegierna.
Något litet hafva dock förhållandena genast förändrats mot
hvad de varit i den karolinska tiden, såsom en blick på
föreläsningskatalogerna visar under den tid, som Lars Arrhenius (till 1730) och
Elias Frondin (1731—1747) innehade professorsstolen i historia.
Arrhenius föredrager visserligen reguliert en klassisk författare,
såsom Livius, Vellejus Paterculus, Curtius, Sallustius, Florus och
1 Se Del 2: afd. 2, s. 253—254.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
