Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
339
Valerius Maximus, men lian använder härför blott två dagar i veckan,
under de bägge andra läser han allmän historia efter Pufendorff
och Sleidanus, och privatim föredrager han än det ena, än det
andra, så 1719 ars heraldica, 1720—21 jus publicum romano
germanium; ja äfven Sveriges historia blir ihågkommen 1726—27, och det
heter, att den skall framföras ända till våra tider.1 Frondin begynner
1731 att föredraga Cellarii historia universalis, som han dock först
på våren 1738 hinner slutföra, hvarpå han under de följande fyra
åren läser Tacitus och Svetonius, för att 1743 öfvergå till att
behandla Europas statskunskap med ledning af det lilla arbete
»Anvisning till hela statskunskapen», som den 20-årige H. J. Voltemat
(två år senare hans docent) året förut utgifvit. Svenska historien
har möjligen kommit till nåder på de privata lektionerna,
åtminstone har Frondin privatissime läst svenska antikviteterna 1735,363
och 1738 intimerat om samma ämne. Säkerligen har den
historiska undervisningen bibehållit under de två första lärarne den
egendomliga karaktär af en undervisning äfven i politik och i det
latinska språket, som den hade i förra seklet.3 Åtminstone säger
Frondin i sin redogörelse för läsåret 1735,36, att han i de privata
lektionerna »kompendierat . . . Historiam Universalem med bifogade
hvarjehanda til praxin vitæ hörande observationer, visat usum
historiæ i alla discipliner . . . utom den vanliga informationen uti
stylo latino».
När den unge Olof Celsius blef professor 1747, kom den svenska
historien till heders och fick till och med försteget för den allmänna.
Han har själf angifvit, huru han ansåg sig böra taga uppgiften
att föredraga sitt omfattande ämne.4 Dess vidlyftighet syntes
honom göra omöjligt att sammanfatta det i en kurs, som en student
kunde hinna fullständigt afhöra, innan han lämnade universitetet,
»ty har jag» säger han »valt mig the rikens historier . . . hvilkas
kännedom svenske män aldra mäst hafva af nöden. Jag har äfven
funnit, at et rikes historia på en termin kan afgöras, utom den
svenske, til hvilken et år synes böra användas. At understödja mine
auditorum minne, har jag mig företagit at utarbeta kårta utkast
af det rikes historie öfver hvilket jag tänkte läsa. Således har jag
1 Huru litet man kan lita på prelektionskatalogernas uppgifter
om vidden af undervisningen, synes däraf, att enligt redogörelsen för
1723/24 i R. Ark. liar Arrhenius privatim läst öfver antiqvitates patriæ,
hvarom katalogen tiger.
! Föreläsn.redogörelsen i R. Ark.
3 Se Del 2: afd. 2, s. 254.
♦ Se kons. prot. 11 mars 1749 (Bih. 3, s. 409).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
