Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
347
betet är en förträfflig källskrift för Gotlands historia. Hans
dissertation »De gladio Gustavi II magico», 1—3, 1728—29 gifver trots
det besynnerliga ämnet honom tillfälle att utveckla en rent
vidunderlig beläsenhet. Det är att beklaga, att många af hans arbeten
aldrig sågo dagen, så hans historia om Upsala universitetsbibliotek,
hans resejournaler i fem volymer med mera.1
Den produktivaste af alla var utan tvifvel Olof Celsius d. y.,
tyvärr stannade de flesta af hans skrifter vid första ansatsen. Hans
mångsidiga intresse, rörliga sinne och lätthet att nedkasta sina
tankar på papperet äro oförnekliga, men han tröttnade snart att hålla
på med samma sak, och han var ovanligt vårdslös för att icke
säga slarfvig i sitt arbete. Sällan gjorde han sig besvär med att
uppsöka de äldsta källorna och än mindre att kritiskt behandla de
källor han rådfrågade. Allting skulle gå fort, om det gick så väl torde
icke mycket hafva generat honom, ty något starkare, vetenskapligt
samvete tyckes han icke hafva besuttit, hans känsla af allvaret i
en häfdatecknares uppgift har varit skäligen svag. Höpken vet
berätta, att den store Klingenstjerna gjort följande dräpande
jämförelse mellan Olof Celsius och hans broder den lärde Magnus von
CeJse, »att den ene skrifver mer än han vet och den andre vet mer
än han skrifver», hvartill Höpken, som då nyss läst Celsii tal i
vetenskapsakademien 1768 »Om smak i den svenska så bundna som
obundna vältaligheten» i anledning däraf lägger det omdömet, att
han »är säker, att Dr. Celsius författat detta sitt tal på en afton,
och däraf händer, att hans skrifter väl hysa qvickhet men aldrig
en tillbörlig soliditet».2 Redan som student hade Celsius vid 22
års ålder begynt att jämte Andreas Hesselius americanus år 1738
utgifva en litterär tidskrift »Thet svenska Nitet», som dock
afstannade med n. 32; hans ungdomliga kritiker i densamma tyckas icke
äga större värde än de vittra försök i diktkonsten, med hvilka han
sedan framträdde. Verkligt lofvande var däremot, såsom redan
är nämdt, den gradualdisputation »De dignitate ducali in Svecia»,
som han 1740 utgaf under Ihre; och den disputation i och för
docentur, för hvilken han själf följande år presiderade »De meritis et fatis
Johannis et Arnoldi Messeniorum», pars l,3 saknade icke heller värde.
1 Hans 30 otryckta arbeten uppräknas i del 1 af Gotländska
samlingar s. 212. Ilan har äfven haft en holländsk historia nästan färdig,
som det var fråga om att Gjörwell skulle trycka (se Wallin till Gjörwell
20 dec. 1758 i Bergianska saml. T. 3).
5 Höpken till S. Alf 10 april 1708 (Ups. Bibi., G. 350: f.).
3 Dess pars 2 utkom först 1753, sedan han i 0 år varit professor och
utgifvit 30 andra disputationer, ett nytt bevis på hans ostadighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
