Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
351
an, så att arbetet haft god åtgång;1 sora historiskt arbete har det
dock icke något själfständigt värde. Han har äfven utgifvit några
andra smärre historiska arbeten, torra som de förra men sakligt goda.2
Sin egentliga ryktbarhet som historiker har han förvärfvat genom
sina handskrifna »Anecdoter til det 18:de seklets historia»,3 som
ehuru fulla af skvaller dock ofta innehålla viktiga uppgifter, hvilkas
värde icke minst ligger däri, att ban angifvit sin sagesman och
tiden för upptecknandet.
Georgii har icke efterlämnat något eget arbete utom de två
förträffliga disputationsserierna »Historia foedcrum .. . Sveciam
in-ter et Russiam», pars 1—7, 1758—62 och »Historia foederum .. .
Sveciam inter et Daniam», pars 1—9, 1758—76, hvilka väl få
anses vara hans eget verk. Under honom och ännu mera under Ihre
utkommo historiska disputationer i mängd, särskildt under den
senare af verkligt värde; säkerligen hafva bägge, i synnerhet Ihre,
haft icke ringa andel i deras tillkomst. Hvad Ihre angår är det
kanske på sin plats att här anmärka, att hans disputationsserie
»Ve-tustus catalogus regum sviogothicorum», 1—5, 1752—55 icke har
någon egentlig historisk betydelse, dess uppgift är blott att
förklara texten ur språklig synpunkt.
Hvilken plats man bör tillerkänna Erik Michael Fant i raden
af våra häfdatecknare, är sannerligen ej lätt att säga. Att han
varit en man med ljust hufvud, kolossalt minne, grundliga förstudier,’1
stor arbetskraft och lefvande intresse för det historiska studiet
synes obestridligt, men då man går hans historiska produktion på
lifvet, har man svårt att förstå, huru hans vän den skarpsynte och
djupsinnige C. G. Nordin kunnat i tidiga år kalla honom »detta stora
genie och lärdaste yngling i riket».5 Ty af geni kan jag
åtminstone icke spåra något i Fants skrifter, och jag finner icke heller
där de egenskaper, som utmärka den verklige store
häfdatecknaren; en intresserad och lärd häfdaforskare kan man kalla honom,
men knappast mera. Huru då förklara det anseende han åtnjöt
1 1742 utgaf han (let ånyo (likaledes anonymt) samt tillfogade dä
en »Gjenväg till de föremälte Asiatiska, Afrikanska och Amerikanska
staters historia». — Ännu en ny upplaga utkom 1753, och den bekante
J. B. Busser utgaf 1771 en fortsättning å arbetet.
2 »Utkast till föreläsningar öfver kriget. . . efter Käjsar Carl VI:s
död», 1745, 46 sidor, ämnade till gruudlinier för hans föreläsningar, och
»Aldra nyaste historien om England . . . till 1739 års slut», 1744, 190 ss.,
som fortsättning till kap. 4 i Pufcndorffs inledning.
3 Ups. Bibi., N. 946—947.
4 Om hans vackra kandidatexamen se Afd. 1, s. 569, not. 3.
6 Nordin till Gjörwell 14 sept. 1778 (orig. i K. Bibi.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
