Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
357
dess tänjbara namn; såväl statskunskap och statistik, som politik,
samhälls- och kulturhistoria, ja rent af statshistoria ansågos ingå
i denna halft encyklopediska vetenskap. Professorn i historia var
naturligen berättigad att läsa i ämnet, men han hade trägna
konkurrenter icke blott i skytteanus och professorn i praktisk filosofi,
i hvilka bägges läroämnen politiken ingick, utan äfven i diverse
adjunkter. Det torde vara öfverflödigt att redogöra för hvad de
magra föreläsningskatalogerna hafva att omförmäla om föreläsningar
i detta ämne. Det kan vara nog att nämna, dels att såväl allmän
som svensk statskunskap behandlades, dels att professorn i
praktisk filosofi upphörde att syssla härmed, efter att Sleincour 1765
efterträdt Dahlman, under det att skytteanus behandlade ämnet
hela tidehvarfvet igenom. Neikter indrog allt möjligt i sina
föreläsningar, såsom äfven »Prænotiones historicæ quæ ad studium
geographiæ politices ducunt», »Historia hominis moralis et
poli-tica» etc. Några disputationer af större värde som falla inom detta
område finnas icke att anföra. Äfven den vetenskapliga
produktionen på detsamma är icke stor. Hermansson har icke
efterlämnat något i tryck, men väl finnas talrika kollegieanteckningar
i behåll, som visa att han Säkerligen med omsorg behandlat svenska
statskunskapen.1 Högst märkligt är åter det »Collegium öfver
Sveriges rikes stat», som Martin Kammecker hållit 1731 som
filosofie adjunkt, det utgafs aldrig men finns i talrika afskrifter.2
Författaren hade ämnat gifva det en omfattning af 27 kapitel men
hann-icke öfver det 19:de om kammarrevision,3 troligen därför att ban
1732 blef teologie adjunkt. Arbetet är ganska grundligt och var
ägnadt att gifva studenterna en god kännedom om svenska
statsförvaltningen. De två första kapitlen om Sveriges namn och
första invånare äro något svaga, då han tydligen saknar tillräckliga
historiska förstudier, men från och med tredje kapitlet, där han efter
1 Se t. ex. N. 773 i Ups. Bibi. »Sueciæ status kodiernus politicus»,
som af brytes i tionde kapitlet om kollegierna. Såväl detta som hans
kollegium i europeiska statskunskapen finns i talrika, mer eller mindre
dåliga afskrifter och sammandrag därstädes.
2 Kammecker blef filos, adjunkt 1729, teologie d:o 1732 och 1745
superintendent på Gotland efter G. Wallin. Kollegiet finns i talrika
afskrifter, både i Ups. Bibi. (L. 1—5, W. 1006), i K. Bibi. och i R. Ark.
(Skoklostersamlingen fol. n. 98). Han bar ock läst öfver de europeiska
staterna, såsom många Mss. i Ups. Bibi. visa.
3 Kap. 20 skulle handla om Bankoverket, 21 Landtregeringen,
22 Städerna, 23 Ecklesiastikstyrelsen, 24 Intresset gent emot andra
potentater, 25 Språken, 26 Riks- och provinsvapnen, 27 Catalogus
scrip-torum de rebus Suecicis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
