Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
359
penna. Slutligen kan nämnas, att efter Neikter finnas anteckningar
till hans föreläsningar i statskunskapen, som intyga huru
omfattande, grundligt och originellt han tagit sitt ämne.1
I Geografi skulle enligt konstitutionerna astronomie
professorn undervisa och på samma gång inlära användningen af
jordglober. Det torde vara ganska osäkert, om denna anordning afsett
andra delar af geografien än den matematiska och delvis fysiska;
att den i verkligheten icke sträckt sig öfver till politiska geografien,
torde väl få anses som gifvet; af föreläsningskatalogerna synes, att
astronomie professorn fullgjort denna sin skyldighet. De säga oss,
att Nils Celsius föreläste 1720 öfver den fysiska geografien med
ledning af Cluverii och Homanni kartor och äfven 1721 behandlat
samma ämne samt då tillika privatim läst öfver usus globorum. Hans
efterträdare E. Burman, A. Celsius och M. Strömer föredrogo ock
ämnet, som då vanligen helt kort betecknades som geographia
gene-raüs; hvad därmed förstods synes af, att Strömer kallar ämnet ena
gången geographia generalis seu mathematica, andra gången helt
enkelt geographia mathematica. Melanderhjelm föreläste
geographia generalis med reguliera mellanskof, hans adjunkt Torbern
Bergman angaf däremot uttryckligen 1766, att han läste fysisk geografi.
Den politiska geografien ingick således icke i den officiellt
föreskrifna undervisningen, men då insikt i detta ämne var
ovillkorligen nödig åtminstone för hvarje historiker, är det icke otroligt,
att både professorerna i historia och andra, som undervisade i s. k.
statskunskap, därvid tagit hänsyn till den politiska geografien,
ehuru de bevarade kollegierna icke gifva någon antydning i den
vägen. Det är emellertid ett faktum, att geografien, som redan i
föregående tid varit ett kärt ämne för disputationer,2 har i vårt
tidehvarf än oftare fått stå till tjänst, när någon önskade speciminera.
Detta vittnar ju om, att detta studium varit populärt och
intresserat både lärare och lärjungar. Ett ovanligt antal disputationer har,
som jag strax skall visa, sett dagen på detta område i vårt tidehvarf.
Företeelsen ådrog sig kanslikollegiets uppmärksamhet och tillvann
sig dess synnerliga bifall. Det underrättade konsistoriet d. 9 sept.
1731, att det med tillfredsställelse funnit, att bland de öfversända
disputation erna funnits några som handlat om en provins eller en
1 Se Ups. Bibi., L. 7 och W. 173. Det senare heter »Collegium i
Statistiquen», men omfattar äfven samhällslära, författning och
förvaltning.
2 Se Del 2: afd. 2, s. 270.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
