Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
360
stad, såsom om Västerbotten ocb Sigtuna, ocb att det skulle med
nöje se, om konsistoriet ville uppmuntra ungdomen att fortsätta
bärmed, och d. 15 okt. 1737 förnyade det samma uppmaning. Det
kunde dock eget nog hafva sina farligheter att till en topografisk
disputation öfver ett kustlandskap bifoga en karta, i det att höga
vederbörande ansågo betänkligt att därigenom gifva våra möjliga
fiender upplysningar om de svenska farvattnens beskaffenhet.
Visserligen tycker man sig kunna förstå, att under Karl XII :s krig
Högste ombudsmannen 1716 förbjöd en Johan Schumacher att till sin
disputation »De Gotlandia» (under J. Steuchs presidium) bifoga
en större karta, som kunde tjäna fienden till upplysning,1 men
svårare är att begripa, huru konsistoriet kunde 1733 under djupaste
fred anse sig behöfva anmäla hos kanslern, att en Nils Knape önskade
trycka en karta till sin disputation öfver Bohuslän. Ännu
besyn-nerhgare är, att ehuru K. Maj :t d. 5 febr. 1734 gaf sitt bifall till
kartans tryckning, och ehuru den verkligen blef graverad,2 själfva
dis-putationen dock, okändt af hvad orsak, aldrig kom ut. Ungdomens
bekanskap med kartor skall i öfrigt enligt Ihres uppgift icke varit
synnerbgen stor. När ban som guvernör för Henning Adolf
Gyllenborgs son skrifver till fadern 17503 och ber honom anskaffa goda
kartor från Holland för sonens räkning, säger han, att »detta
studium mycket negligeras» och att noblessens geografiska kunskap
inskränker sig till en ytlig idé om Europeiska kartan, men att om
man går öfver Pontus Euxinus eller Medelhafvet, anse de sig icke
skyldiga att veta något.
Det är ganska märkvärdigt och tillika glädjande att se, hvilken
mängd af geografiska disputationer som utgifvas i detta tidehvarf,
och huruledes ett mycket stort antal af dem utgör ett värdefullt
bidrag till vår topografiska litteratur; öfver nittio stycken har jag
antecknat. Beskrifningar öfver städer eller partier af en stad äro
talrikare än de som behandla ett landskap, hvilket ju icke är att
undra på, då man i förra fallet fick hålla sig inom ett mera
begränsadt område, öfver hufvudstaden i dess helhet utgaf A. Grundel
en rätt intressant afhandling »De Stockliolmia», 1—2, 1724—26
(under L. Arrhenius och F. Törner). J. Bång ventilerade 1732 »De
monte Brunconis», pars 1 under M. Asp.4 öfver Stockholms
kyrkor utkommo rent af utmärkta beskrifningar. J. C. Sträcker utgaf
1 Se kons. prot. 12 mars och 14 april 1716.
2 Kartan graverad af J. Silfverling, som sedan ingick i J. Ödmans
Bohusläns beskrifning, är ganska obetydlig.
3 4 sept. 1750 (Ups. Bibi., F. 380).
* Pars 2 ventilerade Bång i Rostock.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>