Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
377
bibliothecis medii ævi in Svio-Gothia». — P. Gestrin utgaf »De libris
in typographia Visingsburgensi impressis» 1793, ett godt arbete
af denne kunnige biblioteksman. — Först då tidehvarfvet gick till
ända, begynte E. M. Fant sitt storslagna arbete »Annales
typogra-phici seculi decimi sexti in Svecia», 1—5 med fyra supplementer,
1793—1800, i hvilka han tack vare sin djupa lärdom sammanfört
all svensk litteratur före år 1600. — Till sist kan nämnas, att man
icke heller tvekat att någon gång i disputationerna beröra äfven
utländsk litteratur. 1741 ventilerade D. Grevillius under Ekerman
sin disputation »De controversia Perraltina», som behandlade
Charles Perraults dikt »Le siècle de Louis le Grand». — J. H. Lidén
utgaf under Ekerman 1760 »De favore domus Mediceæ in
migran-tes ab oriente in occidentem literatos et literas», som fördelaktigt
vittnar om hans goda studier redan vid unga år. — Kristoffer Dahl
skref »Historiola poeseos Provincialis», 1—2, 1784, i hvilken han
äfven inrymde sin latinska öfversättning af en anonym dikt af en
Trouvère.
Om det hittills varit med en stor känsla af osäkerhet som jag
beträdt området för vetenskapernas historia, gäller det än mera
för de vetenskaper, till hvilka jag nu nalkas, och jag betonar ånyo
med eftertryck, att framställningen för det mesta måste
inskränkas till bibliografiska och personalhistoriska uppgifter, där ej
någon gång, hvilket ej ofta är fallet, ett arbete af sakkunnig hand
gifvit mig någon ledning för afgifvande af ett omdöme om
beskaffenheten af tidens vetenskapliga verksamhet. Detta gäller ej minst
språkforskningen som nu kommer i ordningen.
I allmän och jämförande språkforskning äger man så
mycket mindre några företeelser från föreliggande tidehvarf, som
denna vetenskap äfven i utlandet först mot slutet af denna tid
blygsamt höjer sitt hufvud. En af våra lärare, den mångfrestande och
spirituelle J. F. Neikter, har dock äfven här försökt sig. Under sin
tyska resa har ban säkerligen mottagit starka intryck af att i
Göttingen lyssna till den celebre C. G. Heynes banbrytande
undervisning och att studera Lessings, Herders och Wielands epokgörande
arbeten. Neikters efterlämnade handskrifter visa, att han ifrigt
sysslat med den jämförande språkforskningens grundproblemer.
I en af dem1 behandlar han språkfysiologien och söker visa, huru
språket uppkommit, huru begreppen tagit sig form i ord, huru därvid
de fysiska intrycken varit de första att taga ordgestalt, under det
1 B. 17 och 19 i üps. Bibi.; jfr R. 15—16.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
