- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
380

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

380

endast 17 området för hans professur och behandla aldrig något
språkligt ämne utan klassiska antikviteter och historia. Hans
efterträdare den lärde M. Asp har endast presiderat för 5
disputatio-ner i sitt ämne och dessa af föga betydenhet. De disputationer,
som förekomma under poeseos professorerna Schyllberg och
Bero-nius röra poesien i allmänhet, ej klassisk poesi. Under P. Ekerman
ventilerades ända till 516 afhandlingar, af hvilka många röra
antikviteter och klassisk historia, men äfven några hafva en filologisk
karaktär. Så ventilerar G. Sörman 1743 »Observationes circa
ra-riora in stilo latino vocabula», P. Tegnæus berör 1750 i »De
pbilo-logo latino græci sermonis perito» ljudskridnings-problemet, E.
Silvius redogör i sin afhandling 1757 »Africitas in scriptoribus
lati-nis» för de författare som varit af afrikansk härkomst och de
glosor som de insmuglat i språket. Under L. Hydrén som poeseos
professor synas afhandlingarna icke vittna om något större intresse
för ämnet. Så mycket fördelaktigare afstieka häremot de som
ventilerats under hans efterträdare, den fine och lärde K. Aurivillius.
Visserligen äro de få som beröra antikviteter och klassisk historia,
ty flertalet behandlar poesien i allmänhet, men de vittna alla, huru
grundligt han handledt sina lärjungar äfven i modern
litteratur. Under P. Svedelius möta oss åtskilliga af intresse. J.
Hallenbergs »De carmine elegiaco» 1774, N. G. Aganders 1782 »Historiola
critica Qvintibani» och J. P. Laurins 1784 »De principatu inter
poe-tas latinos» äro goda bidrag till den romerska litteraturhistorien.
Äfven under skytteanska professorerna förekomma åtskilliga goda
afhandlingar på latinets område, så P. Rudin »Vindiciæ Livianæ,
1—2, 1758—61. J. A. Lindblom har som magister utgifvit
»Illu-striores linguæ romanæ critici», pars 1, 1772, ett godt stycke ur
romersk litteraturhistoria som tyvärr ej fortsattes.

Mot den långsamt stigande flod, som hotade att lyfta latinet
ur dess gamla herrskaresäte, gjorde såväl universitetet själft som dess
kanslerer ett segt om ock i längden fruktlöst motstånd. Man kan
ju icke förvåna sig öfver, att Upsalamännen med ovilja sågo tidens
sträfvande att tränga latinet från dess plats; ännu var detta starkt
som vetenskapens egentliga språk öfver hela den civiliserade
världen, och att bryta den länk, som knöt oss samman med de lärdas
allmänna republik, var visserligen en betänklig sak, härtill kom den
sekelgamla tradition som omgaf latinstudiet med särskild glans.
I sin ovilja mot hvarje angrepp på latinets helgade ställning gick
man ju så långt, att man 1738 icke ens ville tillåta naturforskaren
Anders Hellant att trycka sin afhandling »De novo modo piscandi
in fluviis Norlandiarum» på svenska med motstående latinsk öfver-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:10:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3s/0390.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free