- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
383

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

383

ogärna ville vara med om något som bidroge till latinitetens förfall
»i en tid då i allmänhet synes, att värdet af denna lärdomsgren
blifver mindre aktadt», andra gången tillade han den önskan, att
professorn (Solander) läte sig angeläget vara, att saken så litet som
möjligt multiplicerades.1 Det var ock med nöje, som han 1781
stadfäste medicinska fakultetens och konsistoriets förslag, att de
blifvande läkarne skulle aflägga ett latinskt stilprof.3
Nödvändigheten att erhålla betyg i latin i de olika examina och att författa och
försvara en afhandling på samma språk höll naturligen latinstudiet
uppe, och man får icke det intryck af tidens afhandlingar eller
latinska produktion i allmänhet, att språkbehandlingen sjunkit i
någon afsevärd grad, om ock icke längre en sådan aurea ætas
blommar som i karolinska tiden. Utmärkte lärare, som J. Ihre, K.
Aurivillius, P. Svedelius och J. Floderus, hafva säkerligen förtjänsten
häraf.

Å andra sidan är klart, att studiets intensitet måste sjunka,
i samma mån som andra lefnadsbanor än prästens, skollärarens och
universitetsmannens öppnade sig för de unge. Behofvet af insikt
i latin aftog, och i jämbredd härmed måste intresset hos ungdomen
också minskas alltmera. Konsistorium erkände detta själft, när det
1751 till svar på uppfostringskommissionens anmärkning, att man
borde nöja sig i latinet med något mindre än en fullkomlig
språk-mästarfärdighet, yttrade, att man numera finge vara mer än nöjd,
om man funne hos f ilosofie magistrarne, att de rätt och
obehindradt förstode sina auktorer.3 Och sexton år senare, då prins Gustaf
vid sitt besök i konsistoriet begärde upplysning om den förherrskande
studieriktningen, svarade ju konsistoriet, att vissa nya
vetenskapers (d. v. s. naturforskningen och de matematiska vetenskaperna)
framträdande medfört, att »latiniteten och humaniora studia
kommit att småningom aftaga».’ Det är ju också ett tidens tecken,
att 1770 en student undanbeder sig att opponera vid en inom
nationen hållen disputationsöfning, emedan han »intet hade gjort sig
stor vinning om att tala latin en, emedan han tänker att blifva jurist»/’
Det skulle ock hafva gått långt, när teologiska fakulteten, som så
strängt höll på latinet, kunde år 1793 (d. 12 febr.), då Thunberg
ville taga bort den teologiska prelimmärexamen för läkarne,
upplysa, att frågorna i denna examen i regel besvarades på latin, men

1 Kanslern till kons. 7 april 1774 och 23 nov. 1775.

1 1 okt. 1781 (Bih. 5, n. 29).

3 Bih. 4, s. 68.

1 Bih. 4, s. 224. F

6 Gustafsson: Gotlands nations liist. s. 42.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:10:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3s/0393.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free