- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
386

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

386

skulle skiljas från professuren, men härtill ville Upsalakonsistoriet
icke lyssna.1

Föreläsningarna rörde sig inom en tämligen inskränkt krets af
författare, ungefär densamma som i förra seklet.2 Lika litet nu som
då fick vår ungdom lyssna till de store käfdatecknarne Thucydides
och Polybius, lustspelsförfattaren Aristophanes eller de stora
tragöderna, ellor en Pindarus, en Plato, en Demosthenes. De klassiska
författare som Nesselius behandlade voro Homeri ilias, Isocrates
panegyricus, möjligen Arriani tactica, Theognidis sententiæ, Æliani
historia varia, Polyæni strategemata;3 under Mathesius tillkom
Hesiodus. Såsom redan är nämdt, upptogo de klassiska
författarne blott halfva tiden, den andra måste ägnas åt nya
testamentets grekiska. Under Amnells fjortonåriga verksamhet
förekomma äfven Theophrasti characteres och Palæphatus De
incredibili-bus, troligen därför att Benzelii och Brunneri editioner af dessa voro
lätt tillgängliga för ungdomen, men dessutom föredrog ban ofta
Pythagoras, Phocylides och Theognis, af hvilka han ombesörjt
editioner till de studerandes tjänst.4 Amncll har själf uttalat sig om
sättet för sina föreläsningar^ jag återgifver i kort sammandrag hans
framställning. Han säger sig hafva reguliert växlat mellan någon
af nya testamentets böcker och en profan författare, vare sig
historiker eller talare, och därvid ställt sig till efterrättelse
konstitutionernas föreskrift att icke »bruka mycket kringsvep eller med
öfverflödiga commentarier förspilla tiden», hvarför ban om
möjligt sökt afsluta kursen i sitt ämne på ett år. Åt hvarje författare
har han gifvit än ett år, än en termin eller mindre, allt efter
dennes längd; så har Theophrasti characteres tagit ett år, Lucæ
evangelium samma tid, men Judæ epistel blott en half månad. De
grekiska skalderna hade ban icke föreläst offentligen, emedan de
studenter varit få som kunnat med nytta höra dem, utan ban hade
tagit dem före på de privata kollegierna, å hvilka han nu var
sysselsatt med Iliaden; för att bereda lärjungarne att afhöra skalderna,

1 Se Bih. 4, s. 52—53.

3 Se Del 2: afd. 2, s. 284.

3 I sin föreläsningsredogörelse 1722/23 (K. Ark.) säger Nesselius,
att han ämnat föreläsa Arriani Tactica, men eftersom ingen af auditores
hade den, tog lian Isocrates i stället. Arriani Tactica fanns i en edition
af Schefferus, och det var väl därför Nesselius valde detta arbete, men
sannolikt har ungdomen icke kunnat förskaffa sig detsamma.

4 Pythagoras aurea carmina, Phocylidis poema et Solonis
fragmen-tum elegiacum utgåfvos af Amnell i Upsala 1751, Theognidis sententiæ
Ups. 1756.

5 1749 11 mars (Bih. 3, s. 399—401).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:10:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3s/0396.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free