Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
387
ämnade lian offentligen föreläsa öfver Plutarchi lilla skrift »De
poe-tis audiendis». Dä orsaken till, att föreläsningarna öfver de
profana auktorerna särskildt skalderna varit mindre smakliga för
ungdomen, vore den, att de saknat förstudier i grekisk mytologi,
historia oeh geografi, hade han i sinnet att sammanskrifva och låta trycka
en öfversikt af de grekiska antikviteterna jämförda med de
romerska.1 Vid val af författare hade han måst taga hänsyn till, om
ungdomen kunnat förskaffa sig dem i boklådan för billigt pris, men
det hade tyvärr sällan varit fallet; och om man efter anskaffande
af grekiska typer för akademiska boktryckeriets räkning lade upp
en författare, måste priset på de 30 till 40 exemplar som här gingo
åt sättas så högt, att boken blefve ungdomen för dyr. Icke desto
mindre ämnade ban göra början med att trycka några af
Demosthenes orationes, Plutarchi traktater och Palæphatus De incredibilibus.
— Amnells efterträdare Johannes Floderus ej blott upptog
ytterligare några andra författare på sina föreläsningar, såsom
Epicte-tus, Theocritus, Lucianus, Bion et Moschus, utan gaf ett nytt lif
åt studierna genom det glänsande sätt, hvarpå han kommenterade
texterna, och genom sin förmåga att sätta ungdomen in i antikens
lif. — Antikviteter och litteraturhistoria hafva säkerligen
föredragits tämligen regelbundet, man kan vara berättigad att antaga det
redan däraf, att dessa ämnen behandlas i flera disputationer, och
det är bekant, att Amnell icke försummat ämnet. Så intimerade
han 1748, att ban skulle privatim föreläsa antikviteterna, och vi
hafva nyss sett, huru han 1749 uppgaf sin afsikt vara att
sammanskrifva en lärobok i ämnet; slutligen ser man af hans diarium för
1760, att ban föreläst om grekiska språkets ålder, ursprung och
egenskaper, utbredning och aftagande.
Disputationerna under de tidigare lärarne behandla ofta
ämnen hämtade från Greklands antikviteter samt dess politiska och
litterära historia, utan att dock någon synes vara af den art, att
den här förtjänar ett särskildt omnämnande. En behandling af
ämnet ur verldigt filologisk synpunkt är ytterst ovanlig, cch det är
då alltid nya testamentets språk hvarom det är fråga; bland dessa
kan den blifvande orientalisten och teologen Erik Hesselgrens
afhandling 1773 under Mathesius »De lingua g råe a novi testamenti»
förtjäna att framhållas. Under Floderus växa afhandlmgarna i
antal och värde. De beröra visserligen mest nya testamentets språk
men ibland äfven grekiska antikviteter eller klassiska auktorers
arbeten. Flera äro af värde. 1766 ventilerar Uno von Troil
1 Tyvärr måtte Amnell ej hafva verkställt sin afsikt, ty någon
sådan bok är ej känd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
