Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
392
högt i anseende bland våra orientalister.1 Efter Rosenboms död
anmälde sig 1727 hos kanslern en ny Judæus conversus, Kristian
Peter Lewe, som tre år förut fått af statskommissionen »för sina
mogna kunskaper i de orientaliska språken» en årlig lön å 200 dlr.
smt. på kronans stat för att undervisa ungdomen,3 och som nu
begärde att få komma till Upsala i Rosenboms ställe. Konsistoriet,
till hvilket denna ansökan remitterades, fann mannen icke mäktig
de orientaliska språken, hvilket tycktes framgå redan af den
hebreiska skrift han bilagt, som förrådde stor okunnighet; hans lefverne
vore det ock obekant, och så gärna man än ville hjälpa en omvänd
jude, måste han i första rummet se på ungdomens bästa. Sedan
han emellertid blifvit examinerad i Upsala, gick dock konsistoriet
så långt, att det erbjöd sig att gifva honom det arfvode å 300 dlr.
smt. som Rosenbom haft; dennes stipendier däremot vore ej längre
tillgängliga, ty dem hade K. Ma j :t gifvit åt en annan conversus Jacques
de 1’Escluse.3 K. Maj:t biföll 27 nov. 1727, att Lewe skulle få den af
konsistoriet föreslagna lönen, men passade tillika på att indraga
de 200 som dittills utgått från statsverket. Vinsten för
universitetet af denna ackvisition var tydligen måttlig, ty redan den 20 mars
1730 skref konsistoriet till kanslern och klagade öfver Lewes
bullersamma och oroliga lefverne, och 1735 förnyade det sin klagan samt
begärde att alldeles befrias från mannen: han vore en oduglig
lärare, heter det, oflitig i sin undervisning, förarglig i sitt lefverne och
skuldsatt på olika håll, vidare hade han på några år sällan vistats
i Upsala utan mest flackat landet rundt för att sälja sin bok
Spe-culum religionis judaicæ. Så beskedligt var dock konsistoriet, att
sedan Lewe bedt om nåd, intercederade det hos kanslern för
honom, på gruud af att ban satt i stor fattigdom med hustru och barn.4
Mannens dåliga uppförande måtte sedan blifvit riksbekant, ty 1739
anhöllo ständerna hos K. Maj :t, att konsistoriet måtte anställa
rannsakning med honom och därest han befunnes ovärdig gifva hans
plats åt en annan, hvarom kanslern d. 19 febr. underrättade
universitetet. Konsistoriet svarade härå d. 6 mars, att som Lewe i sin
liderlighet fortfor att flacka landet omkring, hade man icke kunnat
1 Se Del 2: afd. 2, s. 292.
! Utdrag ur statskommissionens prot. 5 maj 1724. (R. Ark.,
Aca-demica, Strödda Handlingar). Lewe anmälde sig äfven därpå i Upsala
och begärde få undervisa i Hebreiska, Rabbinska, Ryska och Polska,
hvilket beviljades, därest han först uppvisade intyg om döpelse och
godt uppförande (kons. prot. 3 juni 1724). Om han redan då kommit
till Upsala, är obekant.
3 Kons. till kanslern 4 juli och 18 aug. 1727.
1 Kons. till kanslern 19 aug. 1735 och 18 maj 1736.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
