- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
401

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

401

vitsord.1 Han berättar, att Hageman icke blott bjälpt svärfadern
vid ofvannämda kollationering för Kennicotts räkning af
Upsala-manuskriptet af Pentateuchen utan äfven anställt ensam »en
accu-rat collation af 2:ne andra märkvärdiga manuscripter, det ena på
Grækiska innehållande de fyra evangelierna och det andra på
He-bræiska af psaltaren; collation af det sistnämda fullkomnades
sedermera och var aldeles färdig till utgifvande samt specimina styli
redan stuckna i koppar och afdragna, då döden oförmodeligen
afbröt utgifvarens föresats». Som lärare åtnjöt ban allmän aktning
för plikttrohet och uthållighet, han höll alltid fyra kollegier
dagligen, stundom ända till åtta dylika. De sex disputationer, som
utkommo under hans professorstid i hebreisk och arabisk filologi,
anses vara värdefulla. — Johan Adam Tingstadius, som 1786, då han
förbigicks af Hageman, till tröst erhållit professorstitel och ökad
lön, befordrades efter dennes död till den lediga lärostolen utan att
förslag fick uppsättas. Som stor orientalist var ban sedan tre år
tillbaka insatt i bibelkommissionen, där hans filologiska insikter
och kanske ej mindre hans poetiska läggning och omfattande vittra
studier syntes utlofva, att öfversättningen af gamla testamentet
skulle icke blott blifva språkligt riktig från bibeltextens ståndpunkt
sedt, utan ock motsvara fordran på en fullödig behandling af
modersmålet. Hans tal 1786 vid hans professorsinstallation »Om
österländska poesiens egenskaper» väckte ock ett stort uppseende. Den
öfversättning af Salomos Sedespråk som han redan 1783 utgifvit2
och hans »Försök till öfversättningar af hebreiska skaldespråket»
(fri öfversättning af några psalmer) hälsades som glänsande prof
på svensk vitterhet, de förde honom ock in i svenska akademien;
däremot voro utsikterna om det vetenskapliga värdet af hans
prof-öfversättningar af åtskilliga böcker i gamla testamentet något delade.
Af rent filologiska arbeten har han, så vidt jag vet, endast
utgifvit tvenne: Gradualdisputationen i Greifswald 1768 »De ortu et
cognitione linguarum orientalium» och ett litet häfte »Föreläsningar
i hebreiska språket», stycket 1, 1781.

Äfven bland de yngre lärare i orientaliska språk, som aldrig
i Upsala hunno upp till lärostolen i ämnet, anträffas framstående
orientahster. Erik Hydrén, som 1756 blef docent i historia
littera-ria på sin afhandling »De fatis literaturæ orientalis in Svecia», gaf

1 Se M. Floderi minnesteckning öfver Hageman i Wallqvists
Eckle-siastique Samlingar, 4, s. 565 ff.

2 Tingstadius häfdar här, att Luther hufvudsakligen följt
Vulga-tas text ooh satt de orientaliska öfversättningarna åt sidan; T. jämför
i sina noter de syriska, kaldeiska och alexandrinska öfversättningarna.

Ups. Univ. Hist. iii, 2. 26

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:10:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3s/0411.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free