- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
405

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

405

dicti».1 Det andra var en latinsk öfversättning ock kommentar
till Rabbi Kempers hebreiska öfversättning af Matthei evangelium
ocb dennes rabbinska kommentar till samma öfversättning.2 —
Johan Ihre har i begynnelsen ägnat sig åt orientaliska studier. Hans
exercitiedisputation 1728 handlade »De usu LXX interpretum
in novo testamento», som v. bibliotekarie presiderade ban för en
verkligt lärd afhandling »De usu accentuum ebraicorum», 1—2,
1735—37. Och dessa studier voro så grundliga, att då ban fyra
decennier senare inkallades i bibelkommissionen, har ban enligt Johan
Floderi vittnesbörd kunnat med verklig sakkunskap uttala sig
i dithörande frågor.3 — Huruvida Olof Domey, som blef magister
i Göttingen 1754 på en disputation »De nova versione Alcorani»
och sedan docent i Upsala 1758 i oriental, språk på en afhandling
»Stric-turæ philologicæ, quibus radices . . . ebraeæ in lexicis vulgo
desidera-tæ restituuntur», var vidare framstående som orientalist, lämnar
jag osagdt. Hesselgren skall i sitt inträdestal som professor hafva
räknat den sista skriften till »Augmenta litteraturæ ebraicæ
recen-tiora»,1 men häremot kan sättas, dels att den lärde A. Knös
antyder, att både Michaehs och Schultens förut behandlat ämnet,5 dels
att Domeys lättja varit välkänd sak för hans samtida.0 Detta
hindrade dock inte, att han blef både e. o. professor i teologiska
fakulteten 1787 och medlem af bibelkommissionen. — Naturforskaren
K. P. Thunberg har utgifvit några anteckningar om japanska
språket.7 — Slutligen kan erinras, att den celebre Peter Forskål studerat
under MichaeUs, och att ban utsågs till medlem af den
expedition, som konungen af Danmark utsände till Arabien, i sin egenskap
af att vara lika utmärkt orientalist som naturforskare.

Det svenska språket, för hvilket ännu icke någon plats
fanns i universitetets läroplan, hade redan på 1600-talet varit
föremål för Upsala-professorernas behandling," och intresset för detsam-

1 Se Norrelii företal till Diatyposis etc. 174G.

1 Se Norrelii bref till Oelreich okt. 1749 (Bergianska saml. T. 1).

3 J. Floderi parentation öfver Ihre 1781.

* Kinmarks uppgift till teol. fak. prot. 7 jan. 1705.

6 A. Knös’ besvärsskrift hos K. Maj:t 11 april 1765 (R. Ark.).

• Den hederlige J. G. Acrel skrifver 29 aug. 1772 från Göttingen till
Prosperin (Ups. Bibi., G. 360), att då han på Michaelis fråga, hvad
Do-mey gjorde, svarat »Nichts», hade denne flugit upp ur stolen och sagt:
»Ja, das hade Ich wohl gedacht».

7 »Observationes in linguam japonicam» införda i Upsala Vet. Soc:s
Nova acta, T. 5, 1792.

■ Se Del 2: afd. 2. 8. 300 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:10:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3s/0415.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free