Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
408
ej blef afgjord förrän 1742.1 Arbetets fortgång och den förändrade
karaktär som Ihre gaf ordboken skall jag strax omförmäla.
Ihres undervisning öfver hufvud inriktades alltmer åt samnia
håll. Vid de talöfningar, som ban 1740 höll som professor
skytte-anus, har ban själf hållit föredrag »Om svenska språkets art och rätta
uppbrukande», och magister Olof Celsius d. y. »Om nyttan af svensk
vältalighet och om svenska skaldekonstens hvarjehanda öden».2
Svenska språket började ock behandlas i disputationer under hans
presidium. O. G. Gråberg ventilerade 1742 »Specimen academicum,
quo ortographiæ Svecanæ usus simplicior... exhibetur» och J.
Boethius »De mutationibus linguæ SveoGothicæ», 1—2, 1742—43.
Själf begynte Ihre behandla samma ämne på sina privata föreläsningar,
och då ban trodde sig hafva att befara, att studenternas
anteckningar efter dessa understundom icke skulle blifva fullt korrekta,
offentliggjorde ban 1745 sitt »Utkast till föreläsningar öfver svenska
språket»3 för att gifva ungdomen en pålitlig handledning. Den lilla
skriften behandlade nästan uteslutande frågan om svensk rättskrifning,
hvarutinnan han hufvudsakligen anslöt sig till den etymologiska
principen, som ju ock var att vänta af den som så arbetat på att
uppsöka ordens ursprung. Men han erinrade ock i samma skrift
om vikten af att vårda språket rätt och särskildt att utrensa de
främmande ord, hvarmed det i onödan öfversvämmades. Det vårdade
talspråket borde läggas till grund för skriftspråket. Framför allt borde
ett språk, hvari redan gamle kung Gösta visat sig vara en sådan
mästare, komma till större användning i allmänhet. Den sista
synpunkten häfdades än starkare i den märkliga gradualdisputation,
som P. N. Torger strax efteråt s. å. ventilerade under Ihres presidium
»An scientiæ lingua vernacula tradi possint ac debeant?». Författaren
styrkte först med åtskilliga citat, att svenska språket icke stode efter
andra i skönhet och rikedom, och erinrade sedan, huru den storo
Gustaf Adolf varmt intresserat sig för modersmålets användning,
huru vetenskapsakademien nyss upptagit denna uppgift på sitt
program och huru Ihre befordrat saken genom att utgifva sitt
utkast. Intet tvifvel kunde finnas om, att modersmålet kunde
användas i vetenskapliga verk, det visade ju Strömers öfversättning
af Euclides, Roséns anatomiska compendium och Rydelii
Förnufts-öfningar m. m. För den vetenskapliga terminologien stode i de flesta
1 Kanslerns remiss 7 okt. 1738 (kons. arkiv), kons. prot. 23 maj
1740 och 17 april 1742 samt kons. till kanslern 29 april 1742. Kanslerns
resolution har jag ej kunnat anträffa.
1 Förteckningen å talen finns i Ups. Bibi., X. 228.
a Arbetet utkom i ny, dock oförändrad upplaga 1751.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
