Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
409
fall uttryck att hämta ur det svenska ordförrådet, men intet
hindrade att i somliga fall göra som andra folk och adoptera termer som
vunnit internationellt erkännande, såsom objekt, substans m. fi.
Det vore dock icke nog med att svenskan kunde användas, den borde
det också. Latinet vore nog bra att känna och behöfdes på vissa
områden, men där funnes ock andra språk att lära; och
modersmålet borde blifva undervisningsspråk, så vid skolor som vid
akademier. Så länge allt skrefves på latin, vore stora klasser af
medborgare urståndsatta att draga fördel af vetenskapens resultater,
och dock behöfde sjömän astronomi, geografi och geometri,
landtbrukare, präster och handtverkare fysik och naturhistoria, äfven
etik, jurisprudentia och ekonomi vore nödiga för många. En
dyrbar tid förlorades på latinet, och härunder stannade vårt eget språk
i växten. — Samma tendens låg under den afhandling »De
obliga-tione sacrorum oratorum ad excolendam linguam Sviogothicam»,
som J. Ki]llman 1753 ventilerade under Ihre. En mängd andra
afhandlingar utkommo under de följande åren, som alla häntydde
på, huru ifrigt Ihre sysslade med svenska språkvetenskapen,’ de äro
att betrakta som förarbeten för hans glossarium. — Intresset för
ämnet framträder äfven i afhandlingar under andra professorers
presidium. En V. J. Wetterling försvarar pro gradu 1736 under M.
Asp »Fragmentum linguæ gothicæ ex Augustino» och 1745
ventilerar P. Carlson under Ekerman en afhandling »De Pcregrinitate in
lingua Svecana vitanda», hvari han opponerar sig mot onödiga
lånord från främmande språk och uttalar, att modersmålet bör göra
tjänst äfven som vetenskapens språk. Att Ekerman icke haft
någon del i denna attack på det språk som han var satt att skydda,
tager jag för alldeles gifvet; lian var säkerligen alldeles neutral i
frågan, att döma däraf, att han presiderat för två andra afhandlingar,
som förråda väl mycket af förkärlek för Rudbeckianismen.3 — Se-
1 Exempel liärpå gifva E. Matthelius 1746 Jurandi fonnæ in
Svio-Gothia vulgäres; D. Ilerweghr 1746 De usu antiqvitatum in ilhistranda
lingua Sviogothica; M. Ramzelius 1748 De usu linguæ Sviogothicæ
in illustranda antiqva gentis nostræ simplicitate; D. Scheidenburg 1752
»Stricturæ criticæ in linguam Sviogothicam versionis . . . Veteris
testa-menti; D. Annerstedt Observationes pliilologicæ in linguam Sviogothicam
ex occasionc . . . libri hymnorum Svecani, 1—3, 1751—52; J. Morænius
1753 Distinctio vocurn Sveogothicarum orthographica; S. Loenbom
1755 In linguam Sviogothicam versionis . . . Veteris testamenti.
2 D. Ilerweghr: Cogitationes pliilologicæ circa voces schyticas. . .
1743 står på gamle O. Rudbecks ståndpunkt i åtskilligt och C. II.
Ilægg-qvist De convenientia linguæ Sveo-Gothicæ cum latina 1749 hyllar O.
Rudbeck d. y:s åsikt om hebreiskans och svenskans släktskap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
