- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
410

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

410

dermera biskop Daniel Herweghr presiderade 1747 för en afhandling
»De genesi linguæ Svecanæ», pars 1, hvilken hufvudsakligen och
icke synnerligen lyckligt behandlade ordbildningen. Han blef icke
heller docent, hvilket väl var hans afsikt med förenämda
afhandling, och icke heller lyckades han att följande år utverka sig tillåtelse
att föreläsa i svenska, ehuru ban vände sig till
vetenskapsakademien och begärde dess benägna förord hos fakulteten.1

Ihres mest betydande arbete, som gjorde honom ryktbar långt
utanför Sveriges gränser och som än i dag är lians oafhändeliga ära,
är hans stora Glossarium Sviogothicum, 1—2, Ups. 1769. Det blef
icke, som kanske vetenskapssocieteten ursprungligen afsett, en
förteckning på hela det dåvarande svenska ordförrådet utan ett
etymologiskt lexikon, men det blef af största betydelse för vår
språkhistoria. Noreen karakteriserar det med följande ord: »Det hela
är ett jätteverk i afseende på snille och lärdom samt, åtminstone
i förhållande till den i Sverige näst föregående Rudbeckska skolan,
äfven metod. På fullt modernt sätt jämför han de nysvenska orden
i första rummet med fornspråket, därnäst med andra germanska
språks former och så i sista rummet med ännu fjärmare stående
besläktade språk, och vid sina jämförelser försöker ban uppställa
verkliga regler för ljudmotsvarigheterna. Därför blef arbetet ock
fullständigt epokgörande och har för resten ända tills våra dagar utgjort
så godt som vår enda etymologiska ordbok. Dess styrka står
emellertid i nära sammanhang med dess begränsning. Denna ligger
nämligen däri, att det är nästan enbart etymologiskt och på grund af
denna uppgiftens koncentrering icke på långa vägar uppnår.eller
åsyftar fullständighet. Så t. ex. har det icke på långt när
upptagit alla de ord som förekomma i Spegels ordbok, om ock å andra
sidan många flere nya ord tillkommit.» — Man har äfven
framhållit, att Ihre icke var okunnig om sambandet mellan vårt språk och
keltiskan, grekiskan, latinet och persiskan, om än hans
föreställningar rörande detta samband varit tämligen oklara. Äfven
konsonanternas växlingar hade ej undgått hans skarpsinne, och man
finner hos honom spridda iakttagelser öfver den s. k.
ljudskridnin-gen, en företeelse som i senare tider satts i system af Rask och J.
Grimm. Enligt R. von Raumer har Ihre i denna punkt haft till
förebild arbeten af G. Vossius.3 Som en efterskörd till det stora arbe-

1 D. Herweghr till P. Elvius från Upsala 9 sept. 1748 (Bergianska
saml. T. 13).

’ Se Nordisk Familjebok, ny uppl., Bd. 12, sp. 394. Jag anser mig

dock här böra anmärka, att Ihre egentligen blott meddelar en lång
ordlista, som utvisar, att konsonanterna växla i de indogermanska språken,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:10:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3s/0420.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free