Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
420
laget mot ett förskott af universitetet à 3,000 dlr. smt., som skulle
gäldas med 200 exemplar af boken. Planen kom icke til! utförande.
Ikres nästa skrift »Specimen glossarii Ulpbilani», 1—3, 1753
utkom i disputationsform, i denna gaf kan ett prof på det gotiska
ordförrådet omfattande orden: Aba-Atdriusandei. Följande år
utgaf han disputationen »De lingua codicis argentei», i hvilken ban
gent emot den åsikt, som M. Lacroze i Berlin uttalat att språket
vore frankiskt, framlade afgörande bevis för att det var gotiska,
att öfversättningen var gjord af den gotiske biskopen Wulfilas, och
att öfversättaren i mycket följt icke den grekiska texten utan
Vul-gatans latinska öfversättning. 1758 utgaf han en disputation
»Re-liquiæ linguæ geticæ», i hvilken han bland annat undersökte alla
orden i den lista, som A. G. Busbeq hemfört från sitt besök hos
goterna på Krim i 16:de seklet. Hans nästa arbete visade, att han var
tidens störste kännare på det gotiska språkets område. Man hade
i Wolffenbüttel upptäckt, att i en s. k. codex superscriptus eller
pa-limpsest fanns under texten af Isidorus hispalensis en utplånad
gotisk skrift,1 som identifierades att vara ett fragment af en gotisk
öfversättning af Pauli bref till de Romare. Ärkedjäknen F. A.
Knit-tel därstädes utgaf det 1762, men editionen befanns vid Ihres
granskning af densamma vara behäftad med så många fel, att denne
följande år utgaf i Upsala en ny förbättrad upplaga af fragmentet under
titel »Fragmenta versionis Ulphilanæ a F. A. Knittel edita cum
ali-quot annotationibus typis reddita. Uppenbarligen hade det
varit vida bättre, om Ihre som ban först önskat fått från början
utgifva texten,2 hvars läsning och tolkning öfversteg Knittels krafter.
Till sin upplaga af detta Fragment fogade Ikre två lärda
afhandlingar, en »De originibus linguæ latinæ et græcæ inter MoesoGothos
reperiundis» och en annan »De verbis Moesogothorum». Under
åren 1767—69 utkommo hans disputationer »Analecta Ulphilana»,
1—10. De fyra första af dessa redogjorde ytterst noga för
Ulfilas-handskriftens beskaffenhet, dess skrifsätt och öden, för de gotiska
bokstäfvernas art, uttal ock räknevärde m. m., de sex senare
behandlade Moesogotiskans adjektiver och substantiver. Samtliga ofvan-
1 Sotberg påstår med bestämdhet (se hans bref i Svenska Mercurius,
febr. 1759, s. 124), att Upsala-adjunkten J. Apelblad var den förste,
som vid sitt besök i Wolffenbüttel i maj 1756 upptäckte, att en gotisk
skrift var utraderad för att lämna rum åt Isidorus.
’ Sotberg säger i samma bref, att Ihre önskat få låna handskriften
till Sverige 1’ör utgifvande eller ock att Sotberg skulle få resa ut och
biträda Knittel i hans edition. Den senares äreröriga insinuation, att Ihre
skulle sökt att genom utskickade komma i besittning af manuskriptet,
tillbakavisades af denne med berättigad harm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
