Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
426
1729 ventilerade Jolian Ihre pro gradu under förre professorn i
teoretisk filosofi F. Törner sin afhandling »De vi materiæ», i hvilken
han finner Leibniz’ monadteori väl dunkel och förkastar dennes lära
om Harmonia præstabilita, men däremot godkänner systema influxus
physici. Ihre var väl icke för intet systerson till Jöns Steuchius.
Under sådana förhållanden mottog Anders Winbom 1731
professuren efter Alstrin. Det hade knappast skett, förrän oron öfver
det farliga insmygande Wolffianska kätteriets gift gaf sig luft, i det
själfve kanslern G. Cronhjelm (som jag dock föreställer mig ej utan
påstötning från Upsala) d. 12 okt. 1732 af lät en skrifvelse till
pro-kanslern och konsistoriet,1 i hvilken han på grund däraf, att han
vid genomläsandet af Upsaladisputationerna för sista tiden
funnit åtskilliga afhandlingar vara vackra och lärda2 men tillika af den
art, att de kunde alstra ovissa och skadliga åsikter hos ungdomen
så i teologi som i filosofi, erinrade om vikten af en noggrannare
censur för att förhindra, att icke ungdomen skulle förledas af »onödiga
subtiliteter och ovanliga ordasätt eller nya termer». Han hotade
att om varningen icke hjälpte gripa till andra utvägar för att skydda
»unanimis doctrinæ puritas» mot »dissensus et nova ac
teme-raria philosophandi ratio». Det är som synes den nya
terminologien, som mest stöter den gamle karolinen för hufvudet, alldeles som
fallet var med teologerna på 1680-talet. Ärkebiskopens och
konsistoriets svar d. 6 november gick i samma tonart. De prisade
kanslerns ömhet, så mycket mer som de själfva med bekymmer gjort
samma iakttagelse som han, och de lofvade att vidtaga nödiga
försiktighetsmått, men på samma gång måste de med beklagande
erkänna, »att de studerande af en del curieust folk utom academien
få impression till att vara nyfikna efter Wolfens och andra
nova-torum skrifter, hvilka för dem isynnerhet därföre falla begärliga,
att de hafva en hop ovanliga nyheter och sådant utgifvit uti sitt egit
språk». Uppenbarligen hade flertalet ej reda på, att Wolff långt
ifrån att angripa den uppenbarade religionen tvärt om sökt bringa
sitt system i samklang med den ortodoxa teologien. Och jag tager
för alldeles gifvet, att åtskilliga af dem som skrifvit under brefvet
alls icke delade de farhågor, som däri uttalades för Wolffianismen.
Klingenstjerna hade ju studerat under Wolff och presiderat under
flera år3 i Upsala för åtskilliga disputationer i Wolffiansk anda,
1 Bill. 3, n. 86.
2 Ulléns ofvannämda disputation var rent af dedicerad till
Cronhjelm.
3 Från 1736 upphörde han därmed, såsom hans minnestecknare
M. Strömer påstod, för att få lefva i fred.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
