- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
429

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

429

Den redogörelse, som Wallerius i konsistoriesessionen 11 mars
1749 aflade för sin föreläsningskurs,1 visar oss, att lian som sina
föregångare mest betraktade filosofien som ett redskap i teologiens tjänst.
Det heter ju där, att sedan logiken behandlats på ett år, behöfver
han två för metafysiken, emedan den i sig inbegriper de allmänna
grunderna till alla vetenskaper och har en stor nytta i de högre
fakulteterna särskildt inom teologien, »så framt man vil som sig bör
jämte ett scientifiskt föreställningssätt visa thenna vetenskapens
till-lämpning uti theologia exegetica, dogmatica et polemica»; sedan
tager psykologien l1/2 år, men theologia naturalis, »som är
hufvudet för hela philosophia theoretica», ungefär 2 år. Och längre fram
i samma session, då ban retats af några vanvördiga ord, som
Strömer och Klingenstjerna haft om logiken, gifver ban dem till lifs en
föreläsning om filosofiens betydelse ej minst däri, att man kan med
den »förlägga Naturalismum, Materiaüsmum, Atlieismum,
Fata-lismum.. . och andra uti theologien ganska anstöteliga villfarelser».
Det är som anade ban, att den kalsenianska professuren med dess
uppgift att förfölja kättare snart skulle tillskapas för hans räkning.
Nära 100 filosofiska disputationer under hans presidium på de
åtta år ban innehade lärostolen äro ett talande bevis på hans
arbetslust och ifver. De hafva oftast en polemisk karaktär, än
kritiseras Locke än Malebranche, än Herrnhutarnes sekt, mot slutet få de
allt mer en teologisk anstrykning. Hans stridslystnad och
ofördragsamma natur gjorde honom icke behaglig. Denna skuggsida
i hans personlighet framträdde i synnerhet, efter att ban 1755 blifvit
den förste professor kalsenianus. Forskåls i Göttingen ventilerade
afhandling Dubia etc. blef honom en nagel i ögat, då den syntes
honom vara ett barn af den skeptiska filosofi, som kotade hvarje
idealistiskt system, och ban förföljde den skoningslöst.2 Säkerligen
var det ock oviljan mot Forskål, som gjorde honom så hätsk mot
dennes gynnare J. D. Michaelis och dref honom att 1763 utverka
förbud för den senares Compendium theologiæ dogmaticæ, ett steg
som väckte stor ovilja hos Höpken, universitetets dåvarande
kansler.3 Att Wallerius varit mäktig nog att kunna stänga ungdomen
från att göra bekantskap med Locke eller Montesquieu samt den
franska upplysningsfilosofien i allmänhet, förefaller mig föga troligt,
ehuru jag icke tviflar på hans goda vilja. Det är emellertid
betecknande, att Anders Schönberg, som 1754 lämnade Upsala, kunde på-

1 Se Bih. 3, 8. 402 och 415 ff.

2 Afd. 1, s. 341—44 och 350.

3 Afd. 1, s. 381.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:10:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3s/0439.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free