Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
430
stå, att ha» där ej hört hvarken Montesquieu’s eller Locke’s namn.1
Det är dock svårt att taga honom på orden, ty det förefaller
orimligt; säkert är att på 1760-talet visa disputationerna under Ihre stor
förtrolighet med Montesquieu, Voltaire och Helvetius etc.
Emellertid uppgifves, att Schönberg varit den förste att i svensk dräkt
gifva allmänheten del af den Locke’ska filosofiens resultater genom
det arbete ban 1759 utgaf »Inledning till den naturliga lagen och
sedoläran ».2
Wallerii efterträdare lvarl Asp är som filosof att betrakta som
ett oskrifvet blad; efter att ban 1734 försvarade sin
gradualafhand-ling, har ban icke utgifvit eller presiderat för en enda sådan.
Ne-potismen hade skuffat honom fram. Han blef säkerhgen filos,
adjunkt 1737 blott för att han bokstafligen hade biskopen till morbror,
ban var nämligen systerson till dåvarande prokanslern Jöns
Steu-chius; för professuren efter Wallerius hade ban att tacka, att K. Maj:t
följde biskopinnan Kalsenius anbefallning, och sedan tyckes han
hafva slagit sig tämligen väl till ro och nöjt sig med att hålla de
föreläsningar som ålågo honom som professor, till dess ban 1770
vid blott 60 års ålder pensionerades. De som ville disputera i
filosofi hafva tvungits att söka en annan professors presidium. Att
ban icke afvikit från det system som företrädaren hyllat, är i sig
själf tydligt och bekräftas ytterligare däraf, att ban flera gånger
intimerar, att ban i sina föreläsningar följer dennes tryckta böcker.
Hans diarium för 1756 säger oss också, att ban då sysslat först med
att vederlägga Lockianismen och sedan begynt läsa »De facie
phi-losophiæ ante diluvium tempore Adami, Caini, Sethi et posterorum»,
ett ämne fullt värdigt en sådan filosof. Skulle efterträdaren Henrik
Frosterus, hvars studier ju voro rent juridiska, fått lång tid sitta
på platsen, hade väl teoretiska filosofien råkat i ett verkligt
nödläge, men som vi erinra oss fick Frosterus lyckligtvis byta plats med
P. N. Christiernin redan i december 1771.
Lockianismen hade långsamt men säkert gjort sitt intåg vid
universitetet och trängt Wolffianismen till sidan. Utan strid har
det naturligen icke skett. Olof AVallqvist som blef student 1773
berättar ju,3 att i filosofi professorerna då voro delade i två läger,
1 Schönberg till Lidén 3 sept. 1791 (Ups. Bibi., G. 151: p).
2 B. E. Malmström, Grunddragen af den svenska vitterhetens hist.,
1, s. 484.
3 O. Wallqvists själfbiogr. anteckningar utg. af P. Helander 1900,
s. 7. Rosenstein sägeri minnesteckningen öfver B. Frondin (Vitt. Akad.
handl. Del 5, 1788) om denne, att han började som Wolffian, men
slutade som Lockian.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
