Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
439
själf sedan utkastat grunderna för ett s. k. naturligt system. Det
förra hade dock sin stora betydelse däri, att det rensade upp det
verkliga kaos, i hvilket den deskriptiva botaniken försumpats, det
gaf den klara och lättfattliga klaven till ett nyordnande af
växtvärldens massor.
Den holländska resan gaf Linné europeiskt anseende, han
erkändes som reformator på sitt område och fick det ärofulla
namnet af princeps botanicorum. Rent häpnadsväckande är, redan
ur kvantitativ synpunkt, det arbete han därunder utförde på mindre
än tre år, än mera då man tager arbetets art i skärskådande. Det
var först i juli 1735 som hans stora botaniska författarskap tog sin
början i Leiden. Dessförinnan hade ban d. 24 juni s. å.
promoverats i Hardervijk till medicine doktor för den lilla afhandlingen
»Hypothesis nova de februm intermittentium causa», som skulle
sex år senare gifva anledning till J. G. Wallerii
disputationsupp-träde i Upsala. I Leiden fann Linné rika gynnare, och nu följde
slag i slag det ena märkvärdiga arbetet efter det andra. Det
första, »Systema naturæ», som trycktes i juli 1735, var blott elfva tryckta
foliosidor, men inom detta lilla omfång rymdes resultaten af det
unga snillets fleråriga arbete på att gifva naturvetenskaperna en
alldeles ny systematisk ram. Det har kallats »naturforskarnes
gyllene bok» och »ett verk som i sin storslagna plan, djärfva
tankegång och säkra utförande ännu i dag rättvist beundras som ett
ordnande och lagstiftande snilles alster». I augusti 1735 kunde han
lämna till tryckning sin redan i Sverige begynta »Bibliotheca
bota-nica», i hvilken mer än 1,000 botaniska arbeten recenserades, och
»Fundamenta botanica», hvars 365 grundregler på 35 sidor dock voro
frukt af sju års mödosamma iakttagelser på öfver 6,000 växter;
öfver det senare arbetet förelästes offentligen i Leiden redan före
hans afresa. Innan dessa Fundamenta år 1736 utgifvits, var han
i fullt arbete med Flora Lapponica och Genera plantarum, som
utkommo 1737. Om det senare arbetet, som skulle fixera det i Linnés
system så viktiga släktbegreppet, yttrade Herman Boerhaave,
tidens största medicinska auktoritet: »Secula laudabunt, boni
irnita-buntur, omnibus proderit». Samma år 1737 utgaf han praktverket
»Hortus Cliffortianus», om hvilket han själf sade, att han skrifvit och
tryckt det på nio månader, men ville trotsa en annan att göra det
på flera år. Samma år trycktes Critica Botanica och flere smärre
skrifter. År 1738 följde Classes plantariun och alla de ichtyologiska
arbeten, som hans omkomne vän Petrus Artedi efterlämnat.
Omfattningen af hans produktion framträder slående, då man får
höra af Fries, att ensamt de skrifter som lämnade pressen 1737 inne-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
