Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
444
79 företagit till Sydafrika, Java, Japan ock Ceylon, som visade, att
han icke blott var en nitisk och skicklig naturforskare utan en
resande med öppet öga för allt hvad ban såg i främmande länder.
Han visade sig vara en icke mindre nitisk och plikttrogen lärare
under de 44 år ban verkade som professor. Året efter sin
utnämning donerade han sina ovanligt rika naturaliesamlingar till
universitetet, ensamt herbariet fyllde 18 skåp. Denna gåfva och Thunbergs
anseende bidrogo nog verksamt till, att Gustaf III, som lifligt kände
förpliktelsen mot Linnés odödliga minne, år 1787 donerade
slottsträdgården till universitetet för att sålunda skaffa Linnés
efterträdare en bättre belägen och rymligare botanisk trädgård, tillika
lät konungen på statens bekostnad börja uppföra en ny för sin
tid praktfull institutionsbyggnad. Utan att äga Linnés snille och
skapande förmåga, blef Thunberg dock en framstående naturforskare
genom de massor af naturföremål, som ban insamlade på sina
vidsträckta resor och som ban inordnade i det Linnéanska systemet.
Som växtsamlare inlade ban ovanliga förtjänster; Agardh säger,
att medan Linné knappt upptäckte en enda växt, har Thunberg
upptäckt tusen, det var dock hufvudsakligen exotiska växter
hvarmed ban sysselsatte sig. Han var en noggrann specialist med
ovanliga insikter på naturens alla områden, men någon botanisk tänkare
var ban icke. Som författare har ban varit utomordentligt
verksam. Inom det tidehvarf jag behandlar hann han offentliggöra Flora
Japonica, tryckt i Leipzig 1784, och en betydande massa
disputationer, hvaribland de 7 första häftena af »Nova genera
plantarum»; disputationernas antal växte före hans (löd ända upp till 294,
och dessutom utgaf han åtskilliga större arbeten samt införde en
mängd uppsatser i de lärda sällskapernas handlingar. Hans mest
kända arbete är dock otvifvelaktigt hans »Resa uti Europa, Africa,
Asia 1770—79» som trycktes i Upsala 1788—93, i fyra band. Sedan
K. Maj:t d. 11 febr. 1788 omordnat den medicinska fakultetens
lärostolar, bade Thunberg hufvudsakligen blott att undervisa i
naturalhistorien, af de rent medicinska ämnena behöll ban endast
materia medica.
Zoologien ägde icke officiellt någon representant vid
universitetet. Ämnet kunde dock anses ingå under den medicinska
professuren i fysik och anatomi som O. Rudbeck d. y. innehade.
Det är ock välbekant sak, att denne tidigt har med intresse ägnat
sig åt zoologiens studium.1 Resultatet blef hans ryktbara fågelbok,
1 Hvad jag i det följande meddelar om Rudbeck ock Roberg är
hämtadt ur Th. Fries: Naturalhistorien i Upsala under de fyra första
decennierna af 1700-talet (Nordisk Tidskrift 1912).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
