Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-148
märkliga var, att lian med sin ovanliga klassifikationstalang genast
satte den oorganiska naturen i system. Då detta ämne är mig
främmande ocli Linnés betydelse som mineralog och geolog är i våra
dagar tecknad af framstående fackmän,1 hänvisar jag de läsare, som
vilja taga närmare kännedom härom, till dessa arbeten och åtnöjer
mig med att här med ledning af desamma gifva några kortfattade
egentligen rent bibliografiska antydningar. Linnés ofvannämda
förstlingsarbete i mineralogi ingick sedan som Regnum Lapideum
i hans Systema naturae och underkastades i detta arbetes upprepade
nya upplagor en ständig omarbetning och utvidgning. Till grund
för sin systematisering lade Linné mineraliernas yttre kännetecken
ej de kemiska, hvilka Wallerius, Cronstedt och Bergman ansågo
vara de bestämmande, men det är att märka, att före Linnés tid
voro de oorganiska naturföremålen ännu icke uppdelade i
mineral- och bergarter, hvarjämte fossilierna fördes dit; följden häraf
blef en viss godtycklighet i klassificeringen, så att närbesläktade
naturföremål splittrades på olika grupper inom systemet och
tvärtom de mest olikartade sammanfördes. Linnés stora förtjänst
förblifver i alla händelser det starka intresse han visade för
lcristallo-grafien och den omsorg, hvarmed han studerade dess problem.
Wal-lerii 1747 utgifna Mineralogia eller Mineralriket (som sedan i
omarbetad form och på latin utgafs i två delar 1772—75 under titel
Systema mineralogicum) var ett för sin tid utmärkt arbete.
Nordenskjöld kallar det vår första vetenskapbga handbok i mineralogi.2
Wallerii mineralogiska intresse visade sig ock i det vackra
mineraliekabinettet, som ban för egen räkning samlade, bestående af 1,500
svenska och 500 utländska stuffer.3 Ehuru Wallerius som kemist
hade riktigare öga än Linné för de kemiska egenskapernas betydelse
vid systematiseringen, hade ej heller ban mer än Linné fått klart
för sig skillnaden mellan mineral- och bergarter. Detta var Axel
1 E. Swedmark: Om Liuné som mineralog (i Festen till C. von Linnés
minne 1878, A. G. Nathorst: »C. von Linné såsom geolog» och Hj.
Sjögren: »C. von Linné såsom mineralog» (bägge i »Carl v. Linnés betydeiso
såsom naturforskare och läkare, skildringar utg. af K. Vet. Akademien»,
1007) och C. Benedicks i företalet till Linnés Pluto Svecicus.
2 Wallerius såg tyvärr snedt på Linnés mineralogiska arbete. 1
bref af 17 mars 1760 till Tilas (K. Bibi.) skrifver han: »Linnæus är sig
lik och håller nu på att arbeta på sitt mineralogiska foster; han vill
per-suadera liola verlden, att han ensam är mineralogus, såväl som
bota-nicus, och är mest endels högmod, endels en skamlös egennytta som
drifver honom».
3 Det såldes till C. G. Swartz i Norrköping (Lidén till Gjörwell 27
aug. 1787, orig. i K. Bibi.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
