Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
450
Kemien gick i vårt tidehvarf en ny utveckling till mötes,
sedan en särskild professur inrättats för densamma år 1750. Vid
tidehvarfvets början var ämnet lagdt under den professur som O.
Rudbeck d. y. innehade, men han befattade sig aldrig därmed, utan
det blef nu som i förra tidehvarfvet hans kollega Lars Roberg, som
fick draga försorg om, att kemien ej alldeles försummades. Denne
har åtminstone under åren 1731—35 intimerat, att ban skall
demonstrera kemiska operationer, men hvar ban förrättat dem, om
på apoteket som i forna tider eller i något laboratorium som ban
själf inrättat, därom vet man intet. Till ledning vid repetitionerna
i ämnet utgaf han kemiska teser, men så grof var ännu tidens
uppfattning af denna disciplin, att den ofta förblandades med
al-kemi och som sådan ansågs vara ett sysslande med magiska
konster. Det behöfdes blott, att Roberg 1733 i sina tryckfärdiga »CLIII
aphorismi chymici» begagnat ordet alkemi i stället för kemi, för
att teologiska fakulteten skulle genomdrifva ett förbud mot deras
tryckning.1 När Roberg på ålderns dagar tröttnade, fanns
lyckligtvis en man, som var lika villig som lämplig att öfvertaga
värf-vet, nämligen fakultetens blifvande adjunkt J. G. Wallerius,
hvilken ock äran tillkommer att hafva i Upsala invigt det verkliga
kemiska studiet. Efter att hafva på egen bekostnad uppsatt ett
litet laboratorium, vände han sig, då detta befanns vara alldeles
otillräckligt, 1745 till konsistoriet med förslag att universitetet skulle
uppbygga ett bättre dylikt, men förslaget befanns vara tilltaget
i sådan skala, att man ryggade tillbaka för kostnaden, och trots
Wallerii påminnelse två år senare kom saken ej ur fläcken. När
emellertid riksdagen föreskrifvit, att en särskild professur i kemi
och metallurgi skulle inrättas, och Wallerius 1750 blifvit dess
förste innehafvare, blef det en tvingande nödvändighet att skaffa
honom ett laboratorium. En tomt inköptes vid Västra Ägatan 1752,
och 12,000 dlr. kpt. anslogos till byggnad och inredning.2 1757 fick
han en laborator till biträde därstädes och sedan (år 1760) äfven
en amanuens. I sjutton år verkade Wallerius på sin nya plats.
Att hans undervisning ej blott bestått i katederföreläsningar utan
äfven i handledning af ungdomen och kemiska experimenter, säger
sig själft, ehuru föreläsningskataloger! endast en gång antyder
något dylikt. I sina föreläsningar har ban dels användt sitt eget 1751
utgifna arbete »Bref om chemiens rätta beskaffenhet», dels G.
Wid-mers »Chymia corporis animahs». 92 disputationer, hvaraf
flertalet i kemi, ventilerades under hans presidium.
1 Afd. 1, s. 46 ff.
’ Afd. 1, s. 322—323.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
