Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
401
person yttrat därom.1 »Det var som fysiker ock särskildt i
egenskap af optiker som Klingenstjerna förvärfvade sig europeisk
ryktbarhet. Den lag, som Newton uppställt för ljusstrålarnes dispersion,
skulle, om den varit sann, omöjliggjort konstruktionen af akromatiska
tuber, hvarför ock Euler i Petersburg dragit lagens riktighet i
tvifvelsmål, utan att dock kunna fullt uppklara saken.
Klingenstjerna upptog då problemet och visade i en uppsats (i
vetenskapsakademiens handlingar 1754) rent geometriskt, att Newtons lag
i dubbelt afseende innebar en själf motsägelse och meddelade detta
åt den berömde glassliparen Dollond i London; genom dennes
experimenter fick han bekräftelse på riktigheten af sina åsikter och
gaf därigenom anledning till införande af akromatiska tuber. Själf
en öfvad glasslipare2 gjorde han teorien för tuber till föremål för en
utförligare behandling i en uppsats »Om ljusstrålars aberration»,
.som 1760 infördes i vetenskapsakademiens handlingar, hvarpå han
två år senare besvarade Petersburgerakademiens öfver samma ämne
uppställda prisfråga med en insänd skrift »Tentamen de
defini-endis et corrigendis aberrationibus radiorum luminis in lentibus
sphæricis refracti», som af akademien prisbelöntes med 100
dukater. Äfven i mekanik och astronomi ådagalade ban djupa insikter.
Inom den rena matematiken var han den förste svensk, som
deltog i behandlingen af de på dagordningen stående frågorna,
hvilkas lösning för vetenskapens vidare utveckling var af vikt, och
ban kan på grund däraf med skäl kallas Sveriges förste matematiker.
Så finner man bland hans handskrifter uppsatser rörande rekurrenta
serier, seriesummeringar, integralformler, differentialekvationers
integration . . . alltsammans frågor som under förra hälften af
1700-talet togo matematikernas särskilda uppmärksamhet i anspråk.
Att ban dock inom matematikens historia intager en ganska
undanskymd plats beror dels därpå, att flertalet af hans handlingar
förblifvit otryckt, dels därpå att kan behandlat ungefär samma
frågor som Euler och därför i alla viktigare saker blef förekommen af
denne. Dock torde Klingenstjemas metod för integration af
lineära differentialekvationer med konstanta koefficienter (vet. akad.
handl. 16, 1755) i elegans och enkelhet väl kunna mäta sig med Eu-
1 Nordisk Familjebok, Uppl. 2, Bd. 14, 1911.
■ Den på sin tid berömde glassliparen Karl Lehnberg undervisades
i tre år af Klingenstjerna, som därför åtnjöt från Manufakturkontoret 200
dlr. smt. i årligt arfvode (Strömers minnestal och bref af kanslern 2 mars
1748, hvari denne tillstyrker stipendium för L., som då skall resa utrikes).
Strömer kallar Klingenstjerna för en af de störste mästare i glasslipningens
konst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
