Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
474
kolm samma år, »Bref till N. N. om jordens figur», skrifvet i Pello
d. 5 oktober 1736, tryckt Stockholm samma år, »De
observatio-nibus pro figura telluris determinanda in Gallia habitis disquisitio»,
Ups. d. 10 febr. 1738, »Nyttan af ett astronomiskt
observatorium i Swerige», Ups. 1739. Dessutom utgaf han i Upsala 1730,
såsom redan nämdt, Theodosii Tripolitæ Sphærica och 1738 V. J.
Gra-vesande’s Institutiones astronomicæ, hvilka bägge arbeten han
använde för sina föreläsningar.
När Celsius d. 25 april 1744 i förtid bortrycktes af en tärande
lungsot, tänkte nog mer än en, att hans svåger och mångårige biträde
Olof Hj orter skulle vara själfskrifven till platsen, men i samma
ögonblick som den lysande Klingenstjerna anmälde sig vara villig
att taga transport från sin matematiska professur, var all utsikt
för Hjorter försvunnen. Och ej nog med att denne erhöll blott tredje
rummet å förslaget, han fick upplefva, att efter Klingenstjernås
frivilliga tillbakaträdande adjunkten M. Strömer, som ej ens stått
på förslaget, nämdes af K. Maj:t d. 8 mars 1745 till Celsii
efterträdare. Hjorter, som gjort ett försök att mot löfte om en donation
af Celsii instrumenter och bibliotek åtkomma hela
observatoriebygg-naden och ställningen som prefekt för institutionen, fick efter långa
underhandlingar åtnöja sig med, att han 1747 nämdes till observator
regius med rätt att bebo observatoriet utom öfre våningen och vissa
för instrumentcrna afsedda rum. Hans försök att uttränga
professorn från platsen som prefekt blef däremot afvisadt.1 Hjorter,
som afled tre år därefter (1750), var en duglig praktisk astronom
af ej obetydliga förtjänster, särskildt genom den uthållighet han
visade vid observationerna och däraf nödvändiggjorda kalkyler,
samt det nit hvarmed han reste ikring i Sverige för att bestämma
olika orters polhöjd. Hans samtida i Upsala tyckas icke hafva liaft
så höga tankar om hans geni,2 men det goda vitsord en sådan
auktoritet som P. Wargentin gifver honom väger tungt vid
värdesättningen af hans verksamhet.3 Hjorter, som studerat på egen hand
och sedan under en utländsk resa 1723—26 som informator för en
ung De Geer fått praktiskt utbilda sig vid observatoriet i Utrecht
under Musschenbroek, nämdes 15 nov. 1732 till docent i astronomi,
utan att någonsin hafva specimenerat i Upsala, ett godt bevis för
hans skicklighet; under Celsii långa frånvaro var han ock den ende
som meddelade undervisning i ämnet. Han gjorde härunder
1 Se Afd. 1, s. 151—153.
’ Se N. Roséns skarpa ord (Afd. 1, s. 152).
s Se Wargentins åminnelsetal öfver Hjorter i Vet. Akad. 18 april
1751.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
