- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
493

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

-493

versitetet den bekanta inkunabeln »Dyalogus creaturarum». Det
var en lycka för biblioteket, att när O. Rudbeck d. yngres
handskrifna »Thesaurus linguarum Europæ et Asiæ liarnionicus» inlöstes
1760 för 6,600 dlr. kpt., universitetet betalte utgiften, det hade
varit bra hårdt, om biblioteket skulle ruinerat sig på detta nästan
värdelösa opus. Ej mindre lyckligt var, att då Höpken i ren
välmening föreslog 1764, att universitetet skulle för 9,000 dlr. kpt. inköpa
en handskrift af Plinii Historia Naturalis, som en baron Podissoni
från Venedig förevisat för honom, det fanns en sådan filolog som
Karl Aurivillius i konsistoriet, ty denne tog handskriften i
skärskådande och fann den icke allenast icke vara gammal, utan att
texten var dålig och för öfrigt defekt, hvarpå Höpken genast gaf efter.1

När Neikter 1783 blifvit bibliotekarie, blef en af hans första
åtgärder att föreslå nyare och mera betryggande bestämmelser
rörande utlåningen. Dessa, som antogos d. 30 okt. 1784, innehöllo, att
borgen för boklån endast skulle utställas af en professor, hvilket
dock ej skulle hindra adjunkter och docenter att låna i eget namn;
vidare att utlåningen endast finge ske på de timmar då biblioteket
hölls öppet, samt att studenter och andra låntagare skulle
igenlämna sina lån inom tre veckor, professorerna åter 14 dagar före
terminens slut, ej heller skulle en tjänsteman äga hemtaga böcker
utan aflämnad lånesedel. Man kände dock behofvet af ett
verkligt reglemente för institutionen, och det utskott, som kanslern
nedsatte 4 sept. 1786, egentligen för att granska universitetets
ekonomi men äfven för att utarbeta instruktioner där det behöfdes,
anmodade Neikter d. 25 okt. att inkomma med dylikt förslag. Redan
d. 8 november aflämnade ban ett dylikt, och på grund af detta
utarbetade utskottet ett nytt förslag d. 13 december.2 Saken fick sedan
hvila i flera år, tills P. F. Aurivillius fick befallning att inkomma
med nytt betänkande, hvarefter ett kungligt reglemente utkom d.
30 juli 1795, som reglerade saken i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med hvad utskottet föreslagit 1786. När Neikter 1787 lämnade
biblioteket för att öfvertaga skytteanska professuren och enligt
gammal vana inventering skulle verkställas, opponerade han sig med
full rätt mot den hittills tillämpade grundsatsen, att bibliotekarien
skulle ersätta allt hvad som saknades vid inventeringen. Han
påpekade, att alla tjänstemän hade nycklar, att ban aldrig kunde
ensam svara för böcker utlämnade utan lånesedel genom hans
tjänstemän, att alla lärare och hundratals studenter besökte biblioteket,
att det förevisades för en kringströfvande allmänhet som icke kunde

1 Ilöpkens bref 12 mars 1764 och kons. prot. 14 och 24 mars s. å.

2 Neikters och Utskottets yttranden finnas i A. 10, Bibi. arkiv.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:10:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3s/0503.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free