- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
494

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

-494

lätt kontrolleras, och att under inventeringen som räckte i två
år, hvarunder utlåningen fortgick, kunde mycket förkomma som
icke fattats vid dess början. Ännu hade man dock icke mognat
för det enkla faktum, att i ett verkligt stort bibliotek kan chefen
ej göras ansvarig för bokbeståndet, hvilket ju ej utesluter, att han
och hans underlydande stå i ansvar för att kontrollen är sträng, ocli
att de få ersätta där förlusten bevisligen berott på deras försummelse.
Under Neikters tid riktades biblioteket med två vackra
donationer. Den lärde orientalisten J. J. Björnståhl hade i sitt
testamente af 1778 skänkt det sina samlingar som dock först
aflämna-des 1784, de bestodo af 93 grekiska, hebreiska, kaldeiska, arabiska,
persiska och turkiska kandskrifter samt 153 tryckta böcker;1 1785
öfverlämnade Thunberg ett stort antal malajiska, malabariska,
cey-lonska och portugisiska böcker.

Med P. F. Aurivillius, som 1787 fick platsen efter Neikter, dock
som vi sett först efter att ban, såsom då icke var ovanligt, tvungits
att förbinda sig att utbetala en del af sin lön till en af hofvets
pensionärer,2 ingick en lysande tid för biblioteket. En sådan chef hade
det icke haft, sedan den store Benzelius lämnade institutionen,
och det torde dröja innan hans like uppstår. En otrobg
verksamhet har ban utvecklat, biblioteket omgestaltades och utvidgades
på ett sätt som hittills saknat motstycke utom i Benzelii tid. Hans
ädla personlighet och stora lärdom gjorde honom respekterad af alla,
och han skänkte biblioteket därigenom ett anseende som icke
förut kommit det till del. Ett enda fel har ban i min tanke begått,
då han nämhgen 1788 vid tillsättning af vicebibliotekarieplatsen
icke lade sin röst till förmån för O. A. Knös utan skaffade sig A.
Boberg till närmaste man.3 Aurivillii största arbete var
färdigställandet af nya kataloger, och ban påbegynte arbetet inom ett
år efter sin utnämning.1 Han hade trott sig skola kunna snart ända
det, men det kom att fordra många år, och ban fick nöja sig med
att utarbeta ett fullständigt lokalrepertorium och en alfabetisk
katalog, realkatalogen kom däremot aldrig till stånd. Om man
besinnar, att bokförrådet samtidigt ökades oupphörligt i hittills
okända proportioner, måste man beundra hans arbetskraft.
Redan 1793 har lokalrepertoriet öfver 84 hyllor (nästan hela det då-

1 O. Espling, Minne af Björnståhl 1785, s. 33. Förteckning å
samlingen finns i M. 1, Bibi. arkiv.

2 Afd. 1, s. 630.

3 Se ofvan sid. 133.

4 1788 9 sept. befriade kanslern honom för ett år från föreläsningarna
i och för katalogsarbetet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:10:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3s/0504.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free