Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-495
varande biblioteket) varit färdigställdt i 22 folioband af bonom och
hans amanuenser. Dessa katalogbands antal ökades i hans tid med
ytterligare 6 volymer.1 Denna arbetsprestation är så mycket
märkvärdigare, som bela biblioteket skulle samtidigt inventeras,
utlåningen fortgå och de stora förvärf, som inströmmade genom
donationer och köp, katalogiseras. Omedelbart därpå har ban begynt
att arbeta på den alfabetiska katalogen. Dess historia faller utom
ramen för denna skildring, jag vill blott nämna, att kanslern d. 19
jan. 1796 biföll konsistoriets förslag, att den skulle tryckas och att
universitetet skulle förskottera medlen. År 1799 hade Aurivillius
fått första delen färdigtryckt, 1814 var andra delen utgifven. Den
gamle presidenten Rosenadier visade den stora frikostigheten att
teckna sig för 120 exemplar och genast utbetala bela beloppet.
Kostnaden för tryckning steg till 2,012 rdr. banko.2 En reform som hedrar
Aurivillius var, att han föreslog, hvilket ock K. Maj :t d. 20 okt. 1790
biföll, att biblioteket hädanefter skulle hållas öppet hvarje dag
mellan 3—4, hittills hade det icke varit tillgängligt mer än två gånger
i veckan, hvarje gång två timmar i sträck. Likaså fick
biblioteket 1787 sitt första eldade arbetsrum. Aurivillius hade blott några
månader varit chef, förrän han föreslog uppsättande af
kakelugnar i det s. k. galleriet, det rum som låg emellan de två stora
bibliotekssalarne. Konsistoriet tillstyrkte och K. Maj :t biföll den 29 juli
1787, att två porslinskakelugnar finge där uppsättas, dittills hade
allt biblioteksarbete försiggått i oeldade rum. Själfva boksalarne
förblefvo dock ouppeldade.
Bibliotekets tillväxt fortgick i Aurivillii tid med dittills okänd
snabbhet genom stora donationer och äfven extra inköp, till hvilka
universitetet frikostigt bidrog. Jag redogör för de viktigaste, men
måste naturligen afbryta redan med året 1792. Bland köpen
märkas följande. 1787 inköptes på auktionen efter den store
orientalisten Karl Aurivillius 814 volymer3 för 10,816 dlr. kpt., hvaraf uni-
1 Se anteckningarna å det ännu i behåll varande lokalrepertoriet
och jfr härmed S. Gestrin» Utkast till Upsala Biblioteks historia, 1803
(U. 99 i Ups. Bibi.).
2 Aurivillii svar å kammarrättens anmärkningar 1820 (koncept i
A. 10, Bibi. arkiv).
3 P. F. Aurivillius har förtecknat priset à hvarje bok i 1787 års
räkenskap (E 8, Bibi. arkiv). Man kan döma till värdet af K. Aurivillii
boksamling däraf, att ensamt folianter och kvarter inbragte 40,000 dlr. kpt.
P. P. Aurivillius anmärkte harmset, att under det Tingstadius och
Hage-man (K. Aurivillii måg) köpte för 100 rdr. hvar, steg öfriga professorers
sammanlagda inköp ej högre än 50 rdr. (Aurivillius till Lidén 8 jan. 17S8
i G. 151: 1 i Ups. Bibi.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
