Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-501
var äfven här begränsadt, i det ingen fick hafva hemma mer än 16
volymer på en gång.
Den Botaniska trädgården,1 som genom den stora
branden 1702 blifvit illa åtgången och sedan fått alltmera förfalla,
emedan dess prefekt Olof Rudbeck d. y. hängaf sig helt och hållet åt sina
fantastiska filologiska funderingar, företedde på 1730-talet en
bedröflig anblick. Lars Roberg beskrifver, huru drifhuset
försvunnit, huru dikena, som skulle hålla den vattensjuka marken torr, fått
falla igen, huru tomten stod ohägnad och växterna dött bort eller
utvandrat till närliggande trädgårdar.3 Linné berättar ju ock, att
vid hans ankomst till Upsala som student fanns knappt 200
växter ock däribland ej öfver 100 rara.3 Visserligen befanns år 1739,
då process anställdes mot den åldrige Rudbeck i afsikt att bringa
honom att taga afsked, att art-talet var något högre nämligen 280,
men bka tydligt var, att trädgården låg för fäfot och att
trädgårds-mästarne gjorde hvad de ville; en af dem befanns hafva varit »en
student som aldrig förr haft någon spade i hand».4 Det blef Linné
förbehållet att afhjälpa detta elände ocb återgifva trädgården den glans
som den haft i gamle Olof Rudbecks tid. Redan före Linnés
utnämning hade trädgården genom lians försorg fått en skicklig
trädgårdsmästare år 1739 i Daniel Nietzel.5 Nils Rosén hade ock kaft
den förtjänsten under den korta tid, som han före ämnesbytet med
Linné förestod trädgården, att dels ombesörja dess inhägnande,
dels förskaffa den ökadt utrymme genom att förmå universitetet
1741 att för 1,000 dlr. kpt. inköpa af O. Rudbeck en på norra sidan
tillstötande tomt om 700 kvadratalnar." Så fort Linné tillträdde
professuren, framlade han i mars 1742 ett förslag till uppbyggande
af ett nytt orangeri af 72 alnars längd efter Hårlemans ritning för
en kostnad af 5,226 dlr. kpt., tillika begärde ban, att det gamla
professorsbostället i södra hörnet, som förfallit så, att det mera liknade
»ett ugglenäste eller röfvarekula» skulle nedrifvas och ett nytt
uppföras å den gamla grunden. Konsistoriet gjorde icke ringaste
1 Källorna för trädgårdens historia äro: M. B. Swederus, Botaniska
trädgården i Upsala 1655—1807, Fahlun 1877; Fries, Linné 2, s. 87 ff.;
och Busser 2, s. 92 ff. Jfr äfven Afd. 1, s. 141 ff.
2 Se Del 2: afd. 2, s. 344.
s Fries, Linné 1, s. 42. Olof Rudbeck d. ä. hade 1685 haft 1,873 arter
(se Del 2: afd. 2, s. 342).
4 Fries, Linné 1, s. 280.
s Se Afd. 1, 8. 141.
■ Kanslersbref 16 april 1741; jfr Linnés llortus Upsaliensis 1745,
s. 16. Tomten låg »mellan Tullportsgatan och Örtedalsgränden» (Fries,
Linné 2, s. 87).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
