Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-504
trädgård småningom kom att uppvisa, förglömde kan aldrig, att
dess första uppgift var att tjäna undervisningen och vetenskapen;
han uttryckte detta med de slående orden: »Botaniska trädgårdar
äro liksom lefvande bibliotek». Men tillika som en äkta son af sin
tid var ban mycket ifrig för att äfven genom sin lifsgärning bidraga
till fäderneslandets raska ekonomiska utveckling. Uppdragandet
af nyttiga kulturväxter i allmänhet ej blott medicinalväxter låg
honom varmt om hjärtat, ty så skulle en onödig och dyrbar import
af många produkter ur växtriket kunna hämmas. Han gjorde i
detta syfte stora ehuru misslyckade ansträngningar att
acklimatisera tebusken, konsistoriet lät till och med förmå sig att anslå 300
dlr. kpt. för att möjliggöra, att de unga téplantorna fördes af
särskild person ända från Göteborg till Upsala. Hans trädgård kom
i alla fall att spela en stor roll, genom att från densamma utgick
och spriddes öfver vårt land ett icke ringa antal utländska —
företrädesvis ryska och nordamerikanska — träd, buskar och örter, som
nu äro allmänna i våra parker och trädgårdar. Främbngar sågo
den ock med beundran, ty ehuru, säger Fries, »den visserligen var
hvarken den största eller dyrbaraste, var den däremot ur
vetenskaplig synpunkt den utan gensägelse mest framstående bland alla
dåtidens botaniska trädgårdar». Busser har redogjort för de växter
som då (1769) funnos i orangeriet, för dem som funnos i trädgården
kan Swederi redogörelse för olika tider rådfrågas.1
Tomten utvidgades vid olika tillfällen. 1748 köptes en gård
i samma kvarter som trädgården; 1753 för 360 dlr. kpt. ett på norra
sidan i trädgården inskjutande tomtstycke med brunn, hvars
förvärf gjorde trädgården regulier; 1758 på auktion efter
trädgårds-mästar Nietzel gården N:o 3 i samma kvarter som trädgården för
621 dlr. kpt., och 1771 för 1,500 dlr. kpt. ytterligare en tomt i samma
kvarter bredvid trädgården och som krökte sig in i densamma.3 Det
kan tilläggas, att några år efter Linnés död tillbytte sig universitetet
af professor Sidrén ännu en tomt invid botaniska trädgården mot den
tomt, som professor O. Stenius i världen donerat till universitetet.’1
1 Swederi ofvannämda arbete s. 62 ff. (efter Linnés disputation 1745
llortus Upsaliensis), s. 70 ff. (efter Linnés Hortus Upsaliensis 1, 1748)
och s. 85 ff. (efter Linnés disputation 1753 Demonstrationes plantarum
in horto Upsalicnsi).
2 Fries: Linné 2, s. 91. Om dessa tointstyckens läge och areal
saknas alla uppgifter.
3 Kons. prot. 20 okt. 1781. Thunberg kallar tomten »stor» i sitt
bref till Wargentin 16 nov. 1781 (orig. i Vet. Akad. bibi.). Stenii gård, som
låg vid nuvarande Kungsgatan i kvarteret Svanen, hade i Olof Rudbeck
d. ä:s tid användts till kryddträdgård åt kommunitetet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
