- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
509

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

-509

talas sex rum och kök och dessutom fyra källare. I lilla husets
(cl. v. s. det egentliga sjukhuset) nedersta våning omtalas: »stora
rummet, lilla kammaren bredevid, hörnkammarn, köket med skafferi»;
om mellersta våningen heter det blott »lika», för tredje våningen
omtalas »kammaren åt gården, d:o åt gatan, en källare».
Kalkylen anser, att sedan man frånräknat Roséns våning med hans kök
i bottenvåningen och två källare samt äfven den dräng- och
pigkammare i stora husets bottenvåning som ban ytterligare begärt1
äfvensom stora salen (polikliniken) i öfversta våningen och hela
det lilla Nosocomium, borde i hyror inflyta 444 dlr. kpt. I
verklighet fick Rosén icke in i hyror mer än 273 dlr.2

Med hvilka medel Rosén underhöll sjukhuset, innan detta fick sin
första stat fastställd 1749, är i det hela obekant. Man vet, att
konsistorium 18 juli 1741 anslog till sjukhuset rektors och konsistoriets
andel i sakören, äfven som 1 okt. 1746 »fattigpenningar som falla
för bouppteckningar äfvensom stipendiebötesmedel», och man kan
förstå, att husets hyresmedel ingingo till institutionen, men om alla
dessa medel sammanslagna räckt till eller huru bristen fyllts, är
alldeles oklart, sannolikt hafva redan nu bidrag utgått äfven ur cassa
studiosorum. I juni 1749 begärde dock Rosén att få en stat å 1,500
dlr smt. fastställd. Häraf skulle skaffaren eller sjukvaktaren hafva
100, en koksa 40, en piga 20 samt akademifältskär Hultman 100,
som tillökning i den lön ban redan hade å universitetets stat, mot
skyldighet att tjänstgöra å Nosocomium;3 resten 1,240 daler skulle
användas till mat åt betjäningen och de sjuke, ved, ljus,
medika-menter m. m. Konsistoriet beslöt d. 23 juni att för ändamålen anslå
1) hushyrorna af Nosocomium,’1 2) konsistoriets sakören, 3)
akademiens källare- och fiskerirättigheter, 4) hälften af inkomsten i cassa
studiosorum, 5) räntan å do 16,000 dlr. kpt. som utlånts till
österby bruk. Beloppet af dessa inkomster borde uppgå till de 1,500 dlr.
smt. som Rosén begärt, räckte det ej till, var konsistoriet villigt
att fylla bristen; det önskade dock, att de nyinskrifna studenternas
afgift till cassa studiosorum ökades från 6 till 9 daler. Kanslern
fastställde den föreslagna staten d. 28 okt. 1749 men påpekade, att
förhöjningen i inskrifningsafgiften redan skett genom det sätt, hvar-

1 Han fick den genom kanslersbrefvet 28 okt. 1749.

5 Roséns uppgift om hyrorna 1749 i IT. 65, Ups. Bibi.

3 Akademifältskären var egentligen blott antagen för att
akademi-staten skulle vara förvissad om att hafva en kirurg att tillgå vid inträffande
sjukdoms- eller olycksfall; som sådan hade han sodan 1727 100 dlr. smt.
årligen.

* Detta är den enda inkomstpost, för hvilken beloppet angifves, 444
daler; som vi sett blef beloppet i verkligheten mindre.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:10:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3s/0519.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free