Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-537
kulteterna det följande,1 men arbetet afslöts icke förrän 1757. Det
kade kostat universitetet den relativt oerhörda summan af 41,630
dlr. smt. Husets yttre utseende var då detsamma som det är än
i dag. Hur dess lokaler användes i öfrigt utom för konsistorium
ock fakulteter, kan jag icke säga, blott att två dissektionsrum,
hvaraf det ena användes af Murray som föreläsningssal, inreddes i
källarvåningen efter hvad jag förut omnämt.
I Exercitiehuset eller Akademistallbyggnaden fanns
mellan 1702 och 1739 ingen stallinstitution, utan hufvudbyggnaden
och stallflygeln mot öster användes till boställsrum och uthus för
åtskilliga personer.2 När stallinstitutionen återupprättades 1739,
blef förmodligen tryckeriet bortflyttadt. Påläggandet af tak på
den taklösa västra flygeln3 och öfriga reparationer kostade
universitetet under åren 1739—41 en summa af 6,494 dlr. smt. Men äfven
sedan kar universitetet fått påkosta byggnaden åtskilligt för
reparationer, hvilkas belopp det troget bokförde som fordran; år 1781
öfverfördes denna summa, som då uppgick till 5,067 rdr. (30.402.
dlr. smt.) till det balanskonto som sedan afskrefs 1795; utgifterna
efter 1781 afkortades genast i räkenskaperna. När ridhusflygeln
mot väster på K. Maj:ts befalhiing nedrefs 1789 för att lämna plats
åt en ny sådan, förklarade kan (28 maj s. å.), att kronan skulle
betala kostnaden, men huruvida detta sedan skedde har jag icke
haft tid att utröna. Utgiften steg till 779 rdr. enligt
hufvud-böckerna.4
En byggnad som hade stor betydelse för universitetets ekonomi
var Akademikvarnen. Den spelade visserligen icke längre
samma roll för tmiversitetets inkomststat som i förra seklet, sedan
afkastningen af universitetets jord relativt stegrats starkare, men
den representerade dock en god inkomst, ock denna uppdrefs vida
öfver det arrende å 933 dlr. smt., kvarmed man fått nöja sig 1706.5
Dess afkastning kar dock varierat betydligt. Från 831 dlr. smt.
år 1719 steg den oupphörligt om ock ryckvis, en gång år 1766 gick
bruttoinkomsten ända till 15,772 dlr. smt. År 1779 beräknade man
i konsistoriet, att kvarnen skulle i netto gifva 620 tunnor eller 1,240
rdr. (= 7,440 dlr. smt. eller 22,320 i kpt.); denna afkastning i tun-
1 Kons. höll där sin första session 11 juni 1755, filos, fakulteten l-t
juni 1756.
J Se Del 2: afd. 2, s. 347.
3 Dess reparation i Rudbecks tid blef synbarligen ej slutförd (se
Del 2: afd. 2, s. 347).
4 Besynnerligt nog säges i kons. prot. 6 febr. 1790, att året förut 1,859
rdr. utgifvits för reparationen.
5 Se Del 2: afd. 2, s. 366.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
