Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-550
tack vare fortvaron af de köga spannmålsprisen. Höpken, som
säkerligen fått kännedom om det ofvannämda uttalandet af 1762
ock nog fäst sig vid, att man redan hunnit därhän från 1699 års stat
å 25,822 dlr. smt., att ordinarie staten, benådningarna inberäknade,
nu stigit till 48,354 och extra staten till 27,588,’ upptog
finansfrågan vid sitt sista kanslersbesök i febr. 1764. Han hade då låtit
framlägga för sig en ny kalkyl, ocb som denna utvisade, att man med
nuvarande utgift i regeln icke borde kunna påräkna större
årsbehåll-ning än 854 dlr. smt. och 30 tunnor spannmål, hvilket onekligen var
högst betänkligt, föreslog han och lät införa i en högtidlig akt, som
ban och alla professorer underskrefvo, att man skulle sträfva efter
reduktion af alla onödiga utgifter för att så höja årsbehållningen
till 1,500 dlr. smt. och 100 tunnor, hvilken årliga behållning skulle
oförryckt afsättas till en reservfond, intill dess denna hunnit en
storlek af 50,000 dlr. smt.2 Tanken var god men blef aldrig till
verklighet, då Höpken strax efter afgick, och prins Gustaf som kansler hade
föga intresse för dylika saker; än mer bidrog väl, att man både vid
universitetet och än mer å högre ort alltjämt upptäckte, att det
fanns hål att stoppa pengarna uti; slutligen gjorde Julinsköldska
cessionen det till en omöjlighet för åtskilliga år att tänka på
bildandet af någon reservfond.
För denna katastrof har jag förut redogjort tillräckligt,3 jag
erinrar blott, att vid uppgörandet af Julinskölds affärer, som hade
kolossala dimensioner/ inskränktes universitetets förlust genom det
antagna ackordet till 64,000 dlr. kpt. (21,333 i smt.),5 hvilket icke
innebar någon våda för universitetets ekonomi, ehuru den
hederlige Anders Berch i flere år hade det rätt bekymmersamt med
drätselns förvaltning. Katastrofen bortsopade för ögonblicket hela den
stora behållning af 71,000 dlr. smt.., som enligt räkenskaperna borde
hafva fimnits, och tvang Berch att dels 1768 upptaga ett
temporärt lån i banken å 17,000 daler smt., dels år 1770 antecipera 7,692
1 Se Afd. 1, s. 387, not 3. Under extra stat innefattade nian ännu
alla utgifter öfver ord. staten, ej som längre fram blott extra
personal-staten.
2 Se Afd. 1, s. 388.
3 Se Afd. 1, s. 422.
* Enligt uppgift (osignerad dylik i X. 240, Ups. Bibi.) stego
Julinskölds passiva (universitetets då ännu till beloppet ej kända fordringar
icke inräknade) till öfver 1,057,000 dlr. smt., aktiva till 857,000.
6 Sådan var förlusten på papperet. I verkligheten steg den högre,
ty Julinskölds hus i staden gaf, som vi sett (Afd. l,s. 555) icke full ränta,
och äfven på hans landtegendomar tyckes man ej skördat beräknad
vinst (Hufvudböckerna).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
