Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-574
talet 65 och att medelsiffran 1761—66 var så hög som 84, men sedan
inträder ett sjunkande, under åren 1767—69 var medelsiffran blott
49; och 1770 faller siffran oerhördt, från 48 under vårtermin till blott
4 under höstterminen. Kring siffran 20 håller sig sedan antalet ända
till HT. 1787, då den växer till 40, för att sedan till och med HT.
1791 hålla sig vid ett medeltal af 29, hvarifrån den VT. 1792 springer
upp till 83, för att under hösten sjunka till 28. Det ser nästan ut,
som om Gustaf III:s talrika besök i Upsala på senare år liaft den
verkan, att adeln mer än förr sände sina söner dit. — Tydligen
hafva de adliga studenterna ej stannat länge i Upsala, en stor del
af dem utgöras vanligen af minderåriga (d. v. s. under 15 år).
Redan 1748 voro blott 2 af de 68 adelsmännen öfver 20 år, och från
1761 representera de, som voro under 15 år, vanligen 1/3 till ’/< af
antalet, och ytterst få hafva varit öfver 20 år. Af de 21 terminerna,
HT. 1761—HT. 1771, hafva 14 icke att uppvisa någon adelsman
öfver 20 år, och dylikas antal har ingen termin stigit öfver 7, och
är oftast blott 1 till 3; också är flertalet oftast utrustadt med
informatorer.1 Af den låga lefnadsåldern för adliga studenter framgår
med all önskvärd tydlighet, att desse redan vid unga år lämnade
universitetet för att söka en snabb fortkomst i statens tjänst; detta
bekräftas ytterligare af Ihres uttalande i den stora sessionen d. 13
okt. 1768, då han påstod, att de adliga studenterna nu mera
lämnade universitetet vid samma ålder, som de fordom hade vid sin
hitkomst, och att det ansågs för något märkvärdigt, om en
adelsman stannade, tills han fyllt 20 år.
Melanderhjelm har 1783 ypperligt tecknat den förändring,
som under frihetstidens fortgång inträdde i adelns besök vid
universitetet och dess sätt att använda sin studietid.2 I hans ungdom,
heter det, för en 42 år tillbaka, såg man ännu en talrik noblesse i
Upsala, som studerade flitigt och väl, och knappast någon
disputationsakt förekom, å hvilken adelsmän icke uppträdde som opponenter,
men häri hade sedan en sådan förändring inträdt, att nu kunde man
knappt räkna på mera än 15 till 20 studerande adelsmän, af hvilka
för öfrigt större delen vore här för att rida och fäkta, sällan såg man
någon adelsman på föreläsningar eller disputationer. Det var en
tid, säger han, »likasom en epidemie bland noblessen att rida på
stallet, att alltid gå i denna ridhabiten mèd ridspö i handen, att
anatomisera hästar och att bivista gamle stallmästar Levens föreläsningar».3
1 Härom ger A. Berch detaljerade upplysningar för åren 17G1—67
i sitt anförande i sessionen 13 okt. 1768, man ser däraf, att HT. 1761
stodo alla adliga studenter under privat information.
3 Se hans uppsats (Bih. 5, s. 105—106 ocli 110 ff.).
3 Johan Leven Eklund var stallmästare 1744—1775.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
