Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-580
hade Clewberg sora rektor tillåtit inskrifvande af en J. Hörstadius,
som saknat afgångsbetyg från Strängnäs, men väl haft betyg af
prosten i Kumla om en ärbar lefnad. Han hade ej fäst sig vid,
att’rektor i Strängnäs vägrat Hörstadius testimonium eller att denne själf
fällt några underliga uttryck, att kan väl ej borde tvingas att vända
sig till jordbruket, därför att lian kade ett senfärdigt ingenium
eller var son af en bonde; vår lyckliga frihet fordrade rättvisa, och han
borde ej förmenas hvad som beviljats andra, hvilka liksom han
saknat testimonium från gymnasiet, då lian ju medförde andra trovärdiga
intyg. Nerikes nations inspektor J. G. Wallerius kade dock i
anledning häraf funnit sig föranlåten att skrifva till Strängnäs, efter han
hade sig bekant, att domkapitlet därstädes föregående år begärt, att
man icke skulle admittera dem, som saknade afgångsbetyg, och fick
då till svar den upplysningen, att Hörstadius var en lång bonddräng,
som gått fem år på gymnasium utan att hafva kunnat inhämta
språkens elementer, hvarför biskopen gifvit honom och flere andra, som
i skolan blott sökt fristad för sin lättja, ett consilium abeundi.
Härpå anmäldes saken i konsistoriet år 1767, och detta förklarade efter
anställdt förhör ynglingen ovärdig att vara student. De besvär
som denne anförde hos kanslern vederlades i en dräpande af
Rabenius uppsatt förklaring, och kanslern gaf konsistoriet rätt.1
Nations- eller landskapsväsendet var redan vid förra
tidehvarfvets slut fullt utveckladt. K. Maj:t själf erkände
nationsinrättningen genom att 1695 utfärda vissa ordningsreglor för densamma.2
Ett nytt ingripande af regeringen ägde rum 1733. Uppslaget kom
från Lund, kvars konsistorium beklagat sig hos sin kansler grefve
Karl Gyllenborg, att ett missbruk inritat sig bland ungdomen, i det
att de ankommande studenterna icke allenast icke gingo in i någon
viss nation, utan äfven stundom, när de gjorde det, sedan egenvilligt
utgingo ur densamma. Gyllenborg antog sig ifrigt saken och gick
d. 2 nov. 1732 in till K. Maj :t med en skrifvelse, hvari han, under
framhållande af att nationsinrättningen vore naturlig och lika
gammal som universiteten, så att den ej utan äfventyr kunde rubbas,
äfvensom att den mycket bidrog till god ordning bland studenterna
ock till förkofrande af deras studier, anhöll om utfärdande af en
förordning, det alla studenter, de adlige imdantagne, skulle få sig
ålagdt att ingå i en viss nation. K. Maj:t remitterade skrifvelsen
d. 7 nov. till Upsala universitet, hvars konsistorium i sitt svar till
kanslern d. 24 nov. icke blott icke hade något att invända mot
saken utan begagnade tillfället att inskärpa nationsinrättningens nytta,
1 Kons. prot. 23 maj och 11 juli 1767.
2 Se Del. 2: afd. 2, s. 398.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
