- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
581

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

-581

i det den beredde studenterna fördelen af exercitier med disputerande
och perorerande under ledning af inspektörerna ocb satte de senare
i stånd att med tillbjälp af kuratorer ocb seniorer »mycket
hämma flyktiga sinnen». Och redan d. 9 mars 1733 utfärdade K. Maj:t
den nya förordningen,1 som föreskref, att studenterna skulle inskrifva
sig i viss nation, »som gierna rättas efter den ort der deras
föräldrar vistas», och att de sedan icke ägde godtyckligt skilja sig från
densamma; den undantagsställning för de adliga studenterna som
Gyllenborg föreslagit blef ock bekräftad af K. Maj :t. Den åsikt om
nationsväsendets stora betydelse, som här uttalats både inom
universitetet och å högre ort, hade dock vid denna tid icke vunnit insteg
öfverallt. Vi hafva sett,3 huru uppfostringskommissionen år 1749
såg i nationsväsendet en skadlig separation, som blott bidrog att
sätta upp det ena landskapet mot det andra, förutom att, som den
icke alldeles utan skäl anmärkte, somliga nationer voro så små, att
de saknade allt existensberättigande; kommissionen ville i stället
införa s. k. fakultetsnationer. Upsalakonsistoriet, som ej hade svårt
att uppvisa svagheten i detta kommissionens reformförslag, tog
den gamla ordningen i varmt försvar och anförde goda skäl för dess
bibehållande. Något attentat mot nationsinrättningen afhöres icke
heller sedan, ehuru, som jag redan omtalat, det äfven fanns
bildade personer, uppvuxna vid universitetet, som ansågo inrättningen
föråldrad.3 Mot tidehvarfvets slut voro nationerna fullt erkända
såsom lagliga och viktiga organ i universitetets lif; det synes af den
redogörelse, som jag redan förut gifvit för det sätt, hvarpå man då
lagstiftade rörande inskrifningen i nationerna.4

Det var en naturlig sak, att nationerna tidigt kände behofvet af
att utarbeta stadgar, som reglerade deras inre ordning och
verksamhet, och alla hafva säkerligen under föregående tidehvarf försett sig
med sådana; men lika naturligt var, att eftersom de utarbetats på
en tid, då nationsväsendet ännu mest betraktades som en farlig och
onödig nyhet, dessa stadgar alldeles kommit att sakna sanktion af
de akademiska myndigheterna. Första gången, som jag finner
ifrågasatt att söka konsistoriets bekräftelse, är år 1716, då Östgöta nations
nya stadgar underskrefvos af dess inspektor J. Arrhenius, hvarvid
det tillägg gjordes, att de uppsatts »interim till dess amplissimus

1 Tryckt i Bill. 3, n. 87.

2 Se Afd. 1, s. 247 ff.

3 Se Afd. 1, s. 678. Det citat jag där gjort ur Mallets bref kan verka
missledande. Själfva brefvet, som jag tryckt, visar, att M. fullt uppskattat
nationsväsenets betydelse.

1 Se Afd. 1, s. 677—78.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:10:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3s/0591.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free