Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-615
varande prokanslern U. von Troil förnekade visserligen på det
skarpaste att så var. I ett bref rörande ofvannämda våldsamheter,
hvilket sannolikt var ämnadt att läggas för Gustaf III:s ögon,1 utlät han
sig på följande deciderade sätt: »Hvad cocarderna angår och att
studenterna dricka nationalassembléens skål, kan jag hvad det förra
beträffar försäkra, att det är en uppenbar lögn och att jag här aldrig
hört talas om det senare. Du kan äfven vara försäkrad, att
studenterna icke blanda sig i politiquen, och att det mindre intresserar några
få bullersamma, om nationalassembléen segrar eller tappar, än hvad
franska vinet kostar.» Som bekant delades icke hans uppfattning af
den skuggrädda förmyndarregering, som tog rodret vid Gustaf III:s
död. Och denna har nog gått till öfverdrift i motsatt riktning, ty de
rörelser inom universitetslifvet, på hvilka den slog ned 1793, hade
då ännu i sig mycket mindre af politisk anstrykning, än höga
vederbörande i sin revolutionsskräck befarade. — Den smak för
tidningsläsning, som alltmer framträder under tidehvarfvet inom de olika
nationerna, kan ju hafva till en del berott på växande intresse för
politiska angelägenbeter och bidragit att utveckla detta intresse, men
den som tagit kännedom om tidens svenska tidningar (och det var
egentligen clyhka, på hvilka nationerna prenumererade), finner lätt,
hur oändligt mager den näring var som kunde hämtas ur desamma
af en politiskt lifaktig ungdom. De utländska tidningarna kunde väl
bjuda något mera, och under partitidehvarfvet var man icke blind
härför, såsom synes däraf, att kanslern Ehrenpreuss, en nitisk hatt,
anmodade konsistoriet 18 okt. 1753 att tillse, det ungdomen i stället
för de tyska avisorna hölle sig med de s. k. svenska-fransyska, »såsom
både i anseende till sammansättningen samt det däruti befintebga
bättre uppbrukade språket för dem mera intressanta». Konsistoriet
gaf i sitt svar d. 31 okt. den upplysningen, att ganska få af
nationerna höllo utländska tidningar såväl för kostnadens skull som för
»de flesta ledamöternas okunnighet i de fremmande språken».
De kungliga Stipendiernas betydelse, som sjunkit redan
iföregående tid, förminskades än mer i detta tidehvarf. Från att vid
begynnelsen hafva varit ämnade att kunna belt underhålla en student
och äfven varit tillräckliga därför, hade de småningom genom
myntvärdets fall alldeles förlorat denna egenskap. Ännu när Karl XII:s
stat upprättades 1699, utgjorde dock de större af dem ett rätt
betydande stöd för studenten. Enligt denna stat utdelades 145 kung-
1 Troil till okänd Ups. d. 20 dec. 1791 (bland bref till Gustaf III i
Ups. Bibi., F. 506).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
