- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
621

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

-621

talet var säkert tryggadt, å den andra bästa möjliga ränta kunde
ernås, bar icke varit ringa, och förluster hafva äfven någon gång
inträffat. Förmodligen har dylik förlust alltid ersatts af
universitetet, det var åtminstone fallet med dem som gingo förlorade
genom Julinskölds tillgrepp. Slutligen bör nämnas, att det är
Cron-hjelms förtjänst, att den första förteckningen å stipendietestamenten
utkom af trycket. Han väckte frågan redan 1719 och dref på det
sölande konsistoriet flera gånger, samlingen utkom dock först 1724.
Två år före sin död påminte ban om behofvet af en fortsättning,
men efter hans bortgång fic-k saken hvila, tills omsider en tillökad
upplaga utgafs 1760, som tack vare prokanslern U. von Troils
ingripande aflöstes af en tredje år 1795.

£ Det återstår nu att försöka, i likhet med hvad jag tillät mig i
föregående del, lämna några kulturhistoriska bidrag till
belysning af tidens seder, lefnadssätt och ekonomiska förhållanden.
Tyvärr är det egentligen mest på det sistnämda fältet, som jag
varit i tillfälle att uppsamla några om också långt ifrån fullständiga
uppgifter, i öfrigt flyta källorna sparsamt. Kanske dock det lilla
jag har att gifva ändock icke skall sakna sitt intresse, det kastar
åtminstone en ljusglimt öfver våra fäders hvardagslif, särskildt
låter det oss ana de försakelser som de måste underkasta sig.

Till universitetslifvets egenart hörde, åtminstone i forna tider,
att det ej sällan fostrade originaler, åtminstone ganska
egendomliga personligheter, och jag har i det föregående antydt hvarför
så var.1 Förutsättningarna för utbildandet af dylika original
förminskades mer och mer, i den mån universitetet utträdde ur sin
isolerade ställning. Klasskillnadens utjämnande, samfärdsmedlens
förbättrande, det lifligare umgänget med den yttre världen,
postväsendets och pressens utveckling med mera af dylik art bidrogo
att nedbryta de murar, inom hvilka lärdomen hittills fört sitt lif
för sig. Därför måste ock exemplen på verkliga original inom
universitetskretsarna blifva allt sällsyntare under tidehvarfvets
fortgång. Ett original af första ordningen hade denna tid ärft från den
föregående i den begåfvade och djupt lärde enstöringen, med.
professor Lars Roberg. Fullkomligt likgiltig för sitt yttre förde han,
kanske mest af snålhet, ett sparsamt till cynism gränsande
lefnadssätt, som gjorde honom ökänd redan för hans samtid som en man

1 Del 2: afd. 2, b. 426.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:10:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3s/0631.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free