Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-626
toriet d. 23 juni att för dragets och kylans skull insätta
dubbelfönster för vintern i dåvarande konsistoriehuset (det forna
bibliotekshuset). I det midtemot liggande Gustavianum fanns länge ingen
eldstad alls, för att icke biblioteket skulle utsättas för fara, och
sannolikt hafva icke dubbelfönster heller funnits där; det är då ej svårt
att förstå, under hvilka behagliga förhållanden bibliotekets
tjänstemän arbetade. Men föreläsare, examinatorer och alla som togo
del i disputationerna hade det icke bättre i auditorierna; redan 1749
anmärkte Fick, att det var omöjligt att där hålla examina för
köldens skull,1 och Armfelt klagade ju i en senare tid bittert öfver
kylan under disputationsakterna. Akademikontoret i Gustavianum
hade dock redan 1754 eldstad och fick samma år dubbelfönster,
fukten i jordvåningen hade väl gjort detta till en nödvändighet,2 men
biblioteket fick icke förrän 1787 ett eldadt arbetsrum. I Karolina
anskaffades dubbelfönster för större auditoriet 1763.3 — Den
tidighet i vanorna, som var utmärkande för 1600-talets universitetslif,4 har
nog börjat något jämka med sig i denna tid, man kunde ej här göra.
sig oberoende af den förflyttning af tiden för dagsarbetets
begynnande, som gjorde sig gällande inom samhället i allmänhet. På
1600-talet var klockan 12 tiden för middagsmålet, redan 1772 var
denna tid flyttad till kl. I,5 och 1791 förljudas, att den växlade
mellan 1 och half två."
Professorernas sociala ställning i 18:de seklet förefaller att icke
hafva varit lika god som i föregående tid. Det kan nog hafva till
icke ringa del berott på, att deras ekonomiska förhållanden voro
sämre än deras företrädares och trots tillfälliga löneförbättringar
alltjämt förblefvo bka dåbga genom myntvärdets fall. Något har
väl äfven inverkat, att det icke längre sattes i fråga att, såsom
skedde på 1600-talet, befordra framstående professorer till högre
statstjänst; här har det starka ämbetsmannaväldet, som nu stod i fullt
flor, rest en oöfverstiglig mur för de lärdes korporation. Inom
universitetskretsarna har man säkerligen med olust iakttagit denna
afstängning, och Melanderhjelm gjorde sig till tolk härför, då ban
1 Se Bill. 4, s. 13.
2 Kons. prot. 28 sept. 1754, som ock visar, att kontoret liade 10
famnar ved sig anslaget.
3 Kons. prot. 1 okt. 1763.
* Del 2: afd. 2, s. 452.
6 So Afd. 1, s. 467. Studenterna hade ännu 1738 kl. 12 till
middagstid (se Bih. 3, s. 230).
" P. F. Aurivillius motiverar ändringen i bibliotekstiden med att »nu
måltidstimman blifvit flyttad till 1 och ofta 732» (bref till Lidén 6 juli
1790 i Ups. Bibi., G. 151: m).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
