- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
631

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

-631

eller annan form. Det har dock varit fallet med några af de största
celebriteterna. Klingenstjerna hjälptes 1746 med räntan af tre
akademihemman;1 som han ändå höll på att råka i misär, skall han
enligt Melanderhjelms uppgift hafva fått ytterligare 1,200 dlr. smt.
årligen af artillerimedlen för att skrifva i denna vetenskaps teori.2
Yi kafva ock sett, huru Linné på gamla dagar erhöll en emeritilön
jämte sin vanliga, samt huru Melanderhjelms svåra ställning
lättades genom en s. k. pension å 250 rdr.3 Ett annat sätt, på hvilket
åtskilliga professorer i den filosofiska fakulteten sågos till godo, var
att man försåg dem med ett prebendepastorat i likhet med teologerna.4

Adjunkternas ställning var också visserbgen långt ifrån
ekonomiskt betryggad. De låga löner, som 1699 års stat tillerkände dem,
hade dock ökats genom de successiva förbättringarna, och de
ökades relativt mera än professorernas, då större andel af de förres lön
sattes i spannmål; detta var dock en nödvändighet, clå deras
ursprung-bga anslag voro föga bättre än svältlöner, om man undantager
teologie adjunkterna som 1723 fått prebendepastorat. Adjunkterna
ledo dock trots detta af samma olägenhet som professorerna, att de
kunde få i åratal vänta på sin lön, därför att en professor, själf utan
lön, behöll sin forna adjunktslön. Denna företeelse varsnar man
bela tidehvarfvet igenom, och exemplen därå äro otaliga.

På den klena lönen ensam kimde naturligen ingen professor bärga
sig, han var hänvisad att söka förbättra sin ställning genom de
extra inkomster, som han kunde bereda sig genom munera
ambu-latoria, genom afgifter vid examina och disputationer, genom
kollegier ock fördelaktiga inackorderingar. Någon säker uppgift om de
förmåner, som dylika sportler beredt en enskild professor, finnes icke,
man är hänvisad till att af spridda och ofta enstaka fakta draga en
ungefärlig slutsats om deras större eller mindre betydelse. För
deras art och storlek under föregående tidekvarf kar jag redogjort i
förra delen af mitt arbete/’ under hänvisning till deima teckning
tillägger jag kär de ytterligare upplysningar, som jag kunnat inkämta
för föreliggande tid.

Synnerligen högt torde icke inkomsterna af de s. k. munera
am-bulatoria kunna sättas, konsistoriet har själft uttalat det i sin
skrifvelse till kanslern i februari 1748.° Det anmärker där om rektoratet,

1 Se ofvan s. 80.

2 Bih. 5, e. 138.
s Se ofvan s. 81.

♦ Se ofvan s. 79—80.

s Se Del 2: afd. 2, s. 437—39.

• Se Bih. 3, s. 380.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:10:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3s/0641.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free