- Project Runeberg -  Upsala Universitets historia / Tredje delen. 1719-1792. Senare afdelningen. Universitetets organisation och verksamhet /
635

(1877-1931) [MARC] Author: Claes Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

-635

23 promotioner höllos under åren 1738—74; men som vi förut sett
gjorde det egendomliga förhållandet, att promotor skulle bekosta
promotionsmiddagen, att denne förlorade mer därpå än han vann
på promovendis afgifter.1 Ingen promotor har dock kunnat påräkna
sådana inkomster som den i filosofiska fakulteten, då ju hvarje magister
skulle erlägga till honom 6 dlr. smt., och deras antal var så betydande.2

Mera regelbundna och af större betydenhet voro väl de
inkomster, som kunde påräknas genom kollegierna, ock dylika hafva
stundom gifvits af professorerna i stor utsträckning.3 Tyvärr flyta här
icke källorna så rikbgt som önskligt vore. Linnés stora
kollegieinkomster, hvilka man rätt väl känner, kunna nämligen icke tjäna
till ledning vid bedömandet af sakförhållandet i allmänhet, då hans
snillrika personlighet och intresset för hans ämne beredde honom
en exceptionell ställning. Själf beräknade Linné år 1747 värdet af
sina kollegier för en hösttermin till 800 dlr. kpt.4 Melanderkjelm
påstår emellertid 1783, att Linné brukat hafva ett kollegiantantal af
4 till 500 i hvar termin, och att med hans taxa af en dukat (18 dlr.
kpt.) för hvar person detta således bort göra en vacker inkomst;
uppgiften å åhörareantalet kan ju vara något öfverdrifven, men
uppgiften om taxan torde vara riktig.5 Lika litet vitsord för
kännedomen om hvad kollegierna i allmänliet inbringat hafva de
uppgifter, som vid några fall möta om ovanligt små inkomster af dylika.
Att Göran Wallin som bibliotekarie icke kunde förtjäna mer än
3 plåtar på ett kollegium," är ganska naturligt, då han icke hade
tentamens- och examensrätt. Likaså är det klart, att matematici
med sitt relativt svaga lärjungeantal icke kunnat förtjäna mycket;
Melanderkjelm säger ju, att professorerna i matematik icke kunde
räkna på mer än 10 till 12 åkörare i termin på sina kollegier,
hvilket med en afgift af 1 rdr. för kvar åhörare icke inbragte mer än 20
rdr. på året.7 I de juridiska och humanistiska ämnena hafva natur-

1 Se ofvan s. 242.

2 Om magisterantalet se ofvan s. 250 ff.

3 Om antalet af kollegier se ofvan s. 166 ff.

4 Bref till Elvius juli 1747 (Linnés Bref 2, s. 98).

6 Melanderhjelms uppgift finns i Bih. 5, s. 138. När Linné 1758 talar
om en dukat som det vanliga priset för ett kollegium (Linnés Bref 1, s.
165), har han väl sitt eget pris för ögat.

8 Se Bih. 3, s. 193.

7 Bih. 5, s. 133. Som M. skrifver detta 1783, räknar han tydligen
riksdalern - 18 dlr. kpt.; 20 rdr. göra således 360 dlr. kpt. Jfr härmed
Mallets uppgift 13 mars 1761 i bref till Wargentin (Berg. saml, T. 15),
att hans fyra kollegier denna termin inbragt 200 dlr. kpt., och att i Upsala
en matematiker måste arbeta strängt för att få in på året 60 plåtar (360
dlr. kpt.).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 01:10:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/acuuhi/3s/0645.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free