Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-636
ligen kollegierna varit mera gifvande. Tyvärr känner man ej något
om kollegianternas antal men väl något om afgifterna genom de unge
Tersmedarnes ofvan omtalta räkenskaper. Sålunda betalte en af
dem för 2 kollegier under en termin hos Solander 48 dlr. kpt. ena
gången ock 36 andra gången, kos Berck erlade kan och hans bror 72
dlr. kpt., för ett kollegium kos Risell 42; professor Georgii,
Dakl-man och Sleincour togo än 30 än 48 till 50 daler, fysikern Duræus
ibland 30, ibland 54. Dessa afgifter äro ju betydligt högre än de 9
dlr. kpt., som konsistoriet 1748 beräknade som medelafgift för ett
kollegium, men dels kafva nog adelsmän betalat mer än andra, dels
torde priserna kafva stigit med tiden; vi kafva ju sett, att Linné ock
Melanderhjelm uppgåfvo 18 daler som pris för ett kollegium.
Tydligt är, att kollegierna måste gifvit god inkomst, ty det skulle annars
icke varit möjligt för en fattig professor att fylla ut den brist som
alltid förefanns genom lönens otillräckligket. För öfrigt liar det
ej varit blott Linné, som kunnat göra sig stora inkomster på
kollegierna. Äfven kemisterna synas kafva kunnat påräkna betydande
belopp. Torbern Bergman beräknar ju på gamla dagar, att han
borde kunna förtjäna 1,000 dlr. smt. årligen på kollegier;1 ock detta
tyckes bekräftas af de unge Tersmedarnes räkenskaper, enligt hvilka
ett kollegium hos J. G. Wallerius, tydligen ett s. k.
privatissi-muiQ med en person, betaltes med 300 och två vanliga kollegier med
136.2 De som säkerligen alltid hade inbringande kollegier voro
teologerna, hvilket kom sig däraf, som Melanderhjelm tydligen något
karmset säger, att »alla prästgesäller öfver hela stiftet, hvilka
årligen utgöra en vacker skara, måste freqventera deras privata
kollegier och icke vid termins slut, då det lider till prästexamen, vara
tomkändte».3 — För jämförelsens skull tillfogas några uppgifter,
som den pålitlige Lidén efterlämnat om dylika extra inkomster för
professorer i Lund, Greifswald och Göttingen vid tiden kring 1768.1
1 Se Afd. 1, s. 523, not. 2.
5 När i samma räkenskaper ett collegium privatissimum för en person
hos adj. T. Bergman 1764 upptages till 360, torde vara mer än osäkert,
om detta åsyftar kemi, hvarpå Bergman ännu ej slagit sig, troligen
åsyftar det fysik.
3 Bih. 5, s. 134.
4 Lidéns resedagbok 1768, T. 1, s. 89 och 2, s. 42 och 153 (Ups. Bibi.,
X. 396—397). Presidieafgiften har väl i enskilda fall kunnat uppdyrkas
betydligt. Så berättar B. Bergii syster i bref till honom från Lund 9 febr.
1769 (Berg. saml., T. 13), att en kanslist Sommar, som disputerat under
Colling, fått erlägga 200 dlr. smt. för presidiet, lösa disputation (som
dölling säkerligen författat) med 60 och traktera C. i 8 dagar för en kostnad
af 1 dukat om dagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
