Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-637
I Lund var afgiften för ett kollegium 18 dlr. kpt., ett
disputations-presidium kostade i allmänket 90 till 120 (för Bring och Nelander
150), således priser som motsvarade dem i Upsala. I Greifswald
betaltes ett presidium med 6 rdr. ett belopp som väl bör denna tid
hafva motsvarat 108 dlr. kpt. I Göttingen kostade ett teologiskt
kollegium 3 rdr., ett vanligt i juridik 4 till 6 men i praktisk juridik
10, ett vanligt i medicin 6 men i praktisk 10 till 15, ock ett inom
filosofiska fakulteten blott 3 till 5.
Hvilka tidens lefnadskostnader varit för en professor och i
hvilket förhållande de stått till hans inkomster, står ej att utröna. Som
vi sett påstod konsistoriet 1748, att en professor då för tiden, efter
afräkning af 150 dlr. smt. i skatter och 150 i hyra, blott hade 800
kvar för öfriga utgifter, ock att detta var åtminstone för en gift
professor alldeles otillräckligt. Man jämföre härmed, att en civil
tjänsteman i Stockkolm 1761 beräknade samtliga utgifter för sig och sin
familj, bestående af hustru, tre barn och piga, till 4,940 dlr. kpt. (1,646
2/3 i smt.),1 medan en professor i Upsala detta år åtnjöt ungefär 1,500
dlr. smt. Omöjligketen för en professor att lefva på sin tarfliga
lön belyses ytterligare af, hvad den väl underrättade A. Berch
anförde i konsistoriet 13 okt. 17683 om årskostnaderna i Upsala för två
barn af förmögnare familj med informator. Han beräknade clå, att
dessa uppgingo till minst 4,500 dlr. kpt. högst 9,000 (1,500 och 3,000
i smt.), men samma år utgick en professorslön, prebendehemmanet
inberäknadt, med högst 1,700 dlr. smt. För rättvis jämförelse bör
väl informatorns lön 300 dlr. smt. fråndragas å ena sidan, men å
andra sidan tillkomma väl högre hyra för professorsbostaden och
diverse öfriga utgifter för honom såsom familjefader. Årskostnaden
för en mig grefve Ekeblads vistelse i Upsala 1758 uppgifves af hans
informator Mallet att hafva uppgått till 8,700 dlr. kpt. (2,900 i smt.).3
Låt nu vara att den unge grefven tydligen lefvat ganska öfverflödigt,
är väl troligt, att en stor professorsfamilj ej kunnat kosta stort mindre
i underhåll, och dock var en professorslön detta år endast blott
något öfver 2,000 dlr. smt. Något ljus öfver en professors
lefnadskostnader sprider väl ock hvad jag längre fram får anföra om studenternas.
Rörande kostnaden för en bostad finnas blott få uppgifter, de
kunna tydligen ej blifva så talrika, då de allra flesta professorer
bodde i egna hus. Att åter af värderingen på de olika
professors-gårdarne draga någon slutsats om dyrketen af deras bostad, är
oftast nästan omöjligt, då man icke vet, kuru stor del de bebodde af sin
1 Svenska Mercurius 1761, s. 260.
2 Se Cons. Acad. i Ups. Betänkande. . . Ups. 1769, s. 84 och 96.
3 Mallet till R. Råd. C. Ekeblad 20 febr. 1759 (orig. K. Bibi.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
