Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-647
bärget i Upsala, nationsafgifter, ved ocb böcker. Till sist måste vi
erinra oss, att denna tid krediten icke stod en student till buds, som
den i våra dagar gör, tack vare bankinrättningarna; han kunde för
en kortare tid underlåta att betala sin hyra och sina räkningar,
men i regeln fick ban nog resa hem, när antingen de medförda
penningarna eller matsäcken togo slut.
Så fattigt som vårt land då var, skulle det för många icke
varit möjligt att existera i Upsala, om de icke haft att påräkna hjälp
af stipendier eller konditioner. Hvad de förra angår, sjönko de
kungligas värde ofantligt i denna tid, men magnatstipendierna ökades
i stället allt mer till antal och belopp.1 De akademiska konditionerna
gåfvo naturligen en vida bättre hjälp, ty de tillförsäkrade
innehafvaren icke blott födan utan ock en penninginkomst som
säkerställde hans ekonomi. De ofvannämda studenttabellerna angifva
antalet af dem som hade konditioner, men de säga icke, om siffran
afser endast sådana som hade akademisk kondition eller äfven
omfattar dem som hade kondition på landet; siffrans storlek synes mig
tala för, att den omfattar äfven den senare klassen. Enligt
tabellen liade ej mindre än 159 studenter kondition HT. 1761. Siffran
går dock sedan i stadigt sjunkande, tydligen i samband med att do
minderåriga studenternas antal sjunker, och är på 1780-talet oftast
under 100 för att dock stiga igen med 90-talets ingång, HT. 1792
är den 113. Några uppgifter, som jag lyckats samla om värdet af
en kondition, anföras här; dock bör anmärkas, att flertalet af
uppgifterna röra icke akademiska konditioner, antagligen hafva de dock
i allmänhet sedan blifvit det. Hvad som genast slår i ögat är den
starka stegring som inträdt i informatorslönerna jämfördt med
förhållandena i förra tidehvarfvet.2 Redan 1724 befinnes en kondition
på landet, som skall nästa år blifva akademisk, uppgå till 450 dlr.
kpt.;3 fyra år senare har Nils Rosén 900 dlr. kpt, som informator
(tydligen i Stockholm) hos regeringsrådet Sandberg, men så har ban
ock fyra disciplar.< Detta var tydligen en god kondition, ty 17 år
senare skrifver en student,5 att efter han tänker blifva präst, är ban
nöjd med den kondition (tydligen å landet) å 500 dlr. kpt., som han
har och afböjer anbudet af en dylik i ett fint hus å 900 om ej 1,200.
Sedan hafva priserna stigit. Berch uppgifver i konsistoriet 13 okt.
1 Om stipendierna se ofvan s. 615 ff.
’ Om dessa se Del 2: 2, s. 452.
3 J. Bilmarek till E. Benzelius 25 maj 1724 (orig. Linköp. bibi.).
’ L. Robergs Anteckningar (Ups. Bibi., X. 134), s. 73 verso.
’ N. Gylling Petersson till C. Noring i Upsala, odat., troligen 1745
(Ups. Bibi., G. 192).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
