Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-648
1768, att för en 20 till 30 år tillbaka kunde en tarfligare
informator fås för 300 dlr. kpt., en magister för 4 till 500, betaltes 600 var
det något utomordentligt, nu åter hade priserna stigit ocb kunde
växla mellan 900 ocb 1,800; som ett medium för en Upsalakondition
antager ban i en följande kalkyl 900 dlr. Berchs uppgift bekräftas
från flera håll. En Upsala-professor, som 1759 ombedes att skaffa
en informator, svarar, att en student fordrar 1,200 dlr. kpt., om ban
skall ligga borta från akademien;1 och en person i Norrköping, som
1763 önskar en informator i sitt hem för två pojkar, är visserligen
ohågad att gifva 2,400 dlr. kpt. men bjuder 900 årligen, om
studenten stannar i 3 år, och dessutom en gratifikation vid afskedet å 2,000
anbudet representerade ju 1,566 dlr. kpt. om året. Samma år bjöd
general A. Ehrensvärd 1,200 dlr. kpt. för en informator till Finland
och var villig att öka lönen, om det visade sig nödvändigt.3
Naturligtvis var man nöjd med mindre, om konditionen blef akademisk,
så fick 1775 informatorn för baron E. G. Oxenstjernas på Eka son
i Upsala blott 1,000 dlr. kpt.4 Konditioner med ofvan angifna
priser hafva väl hört till de bästa, och långt billigare hafva funnits. Så
begär en C. G. Iserhjelm 1776 hos K. Aurivillius, att denne skall
skaffa en informator till hans hem i Södermanland för 800 dlr. kpt.,
hvarvid han tillägger: »villkoren å min sida äro icke af de bästa»5
Vi finna äfven att Leopold, som 1776 haft en kondition hos en grefve
Douglas för 1,100 till 1,200 dlr. kpt., funderar 1777 på att antaga en
dylik för endast 900 hos en prost Enebom, därför att denna skall
om ett år blifva akademisk.0 Och så sent som 1791 bjuder en
rytt-mästar Klingspor för en informator till landet, af hvilken ban
egentligen blott fordrar litet tyska och franska, ej mer än 33 V3 rdr. (600
dlr. kpt.) med löfte dock att, därest denne är till nöjes, öka på
lönen med 8Vs (114 dlr. kpt.).7
Det säger sig själft, att enkelheten i 1600-talets seder måst så
småningom undergå en förändring i följande sekel, allt eftersom
behofvet af en viss komfort gjorde sig gällande och utländska vanor
trängde in; exemplen från ofvan af aristokratien och hofvet kunde
1 J. G. Wallerius till D. Tilas 4 maj 1759 (orig. K. Bibi.). »Manskapet
är dyrlegdt», tillägger han, »de hafva lärt sig af dessa tiders bruk». Jfr
hvad Neander skrifver 1763 (Bih. 4, n. 55).
2 C. N. Wadström till S. Älf 26 mars 1763 (G. 350: f i Ups. Bibi.).
3 Linnés Bref 6, n. 1277.
4 E. G. Oxenstjerna till Wargentin (Berg. saml., T. 18).
6 Iserhjelms bref af 1776 i G. 4: b, Ups. Bibi.
8 Leopolds bref till Lindblom, 1889, s. 92 och 142.
’ Kyrkoh. på Visingsö J. Almquist till Thunberg (G. 300: b, Ups.
Bibi.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
