Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-649
icke keller förblifva utan all inverkan, särskildt sedan den
gustavianska tiden inträdt med anspråk på förfining och lyx. Huru
mycket allt detta kan hafva återverkat på universitetet, är omöjligt
att säga. Sannolikt har verkan varit mindre, än man skulle vara
benägen att tro. Redan fattigdomen i många professorshem och hos
flertalet studenter uteslöt möjligheten af att följa med modets
nycker, och ehuru jag ingenting vet om saken mer än hvad en inblick
i bouppteckningarna gifver vid handen, får jag det intrycket, att
lefnadssättet länge förblifvit ganska tarfligt, just af det enkla
skälet, att man icke hade råd att slå på stort. I det sistnämda ligger
sannolikt ock förklaringen till, att man hör klagomål öfver att
professorerna i Upsala, i motsats till dem i Lund, ej kunde eller ville
öppna sina hem för umgänge med främmande. Skalden Gyllenborg
säger i sin dagbok,1 att i Lund på 1750-talet bjöds behagligt sällskap
i de flesta professorers hus, där man undfägnades både med
belef-venhet och välfägnad, under det i Upsala knappt fanns ett enda
hus utom Ihres, »där en yngling kunde eller ville umgås». 30 år
senare anmärker, som jag förut omtalat,2 en blifvande
Lundaprofessor, att umgänget i professorshus var vida svårare för en
student att åtkomma i Upsala än i Lund, och att man på förra stället
aldrig bjöds på middag till en professor. Bouppteckningarna
uppvisa ej heller i allmänhet något sådant öfverflöd i afseende på
möbler, finare husgeråd och kläder, som berättiga att tala om komfort
än mindre om lyx, undantag gifvas naturligen någon gång för
verkligt rika hus. I silfversaker har man dock denna tid lagt ned
relativt stora värden ock detta äfven i fattigare hus, men det
förklaras mest af, att detta var den enda lösegendom, som vid en realisation
återgaf det gjorda utlägget. Att professorerna följt med sin tid
i afseende på högtidsdräktens utseende, därom kunna tidens
porträtt vittna, men i hvardagslag torde enkelheten varit rätt stor,
bouppteckningarna synas mig vittna därom. En annan sak är, om
icke deras hustrur och döttrar varit ur stånd att motstå frestelsen
att offra åt modets nycker och anspråk. En redogörelse från 17403
med anledning af den skatt, som pålades dem som buro
sidentyger och andra dyrbara klädesplagg, visar, att rika professorsfruar
kunde besitta en öfverflödigt stor garderob, men att ock de
fattige kunde inskränka sig till mycket litet. I denna redogörelse ståtar å
ena sidan O. Rudbeck d. y:s änka med 24 olika klädningar, mantiljer
1 G. F. Gyllenborg, Mitt lefverne utg. af G. Frunck, 1885, s. 9.
1 Se ofvan s. 610.
s Förteckningen, som finns bland kons. acta, har åtecknadt: »Ins:t
i Cons. Maj. Ups. d. 21 juni 1740.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
