Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VI
stitutionerna af 1626 innefattat skyldigheten att uppsätta blott en
och denne enhälligt utvald person. Nu säges uttryckligen att det
kan föreslå flere, liksom att desse skola för ämbetet speciminera.
Men lika oklart förblifver, om ej K. Maj:t kan utnämna äfven utom
förslaget. Det är bekant, att både förut och efteråt utnämningar
hafva skett, ej blott utom förslaget, utan äfven utan afvaktande af
ett sådant.
Fakulteternas dekaner fingo sig nu ålagdt att vaka så väl öfver
sina kollegers föreläsningar som öfver deras uppförande. För första
gången gifves föreskrift, att hvaije fakultet skall skaffa sig eget
sigill och föra ordentlig protokollsbok; som notarier kan man
använda några af de studenter, som innehafva dubbla stipendier.
Dekanerna skola hafva ledningen och kontrollen öfver adjunkternas
verksamhet. Denna institution, framkallad af behofvet att hålla
en reserv af yngre lärare, var nu utsträckt från den filosofiska till
alla fakulteter. Men den var fortfarande nedtryckt både hvad
ekonomiskt och vetenskapligt oberoende angick. Fakulteten ägde
bestämma deras verksamhet, som skulle bestå i disputerande och
meddelande af enskild undervisning; eget nog förunnades
rättigheten att för denna senare taga betalning endast åt filosofiska
fakultetens adjunkter.
I afseende å promotionerna äro ej obetydliga förändringar
vidtagna. Stadgandet om sex års studier för filosofisk grad och af
ytterligare tre år för dylik inom högre fakultet är bortfallet. I den
filosofiska skall hufvudvikten läggas på grekiska och latin, framför
alt på det senare. Promovendus som har för afsikt att söka
befordran inom ett stift skall förete anbefallningsbref från stiftets
biskop. Men därjämte hade teologerna, trots det häftiga motstånd,
som vi förut omtalat, lyckats genomdrifva, att för examen i de
tre andra fakulteterna erfordrades intyg från den teologiska om
förvärfvade insikter i vissa af dess ämnen. Det var för visso
biskoparnes starka inlägg för saken, då konstitutionsförslaget vid
riksdagen understäldes deras betänkande, som här gifvit utslaget. Man
må dock ej tro, att teologerna ensamme reste anspråk som kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
